Dagens Nyheter – 11 december 1872, sida 1

FFV qväfva de snyftniovgar och suckar, somJville tränga sig fram ur djupet af deras bröst; men Cecil förrådde sjelf icke den ringaste oro eller bedröfvelse.. Han förblef kall och lugn till och med i det ögonblick, då dödsdomen afgunnades öfver honom.. Han böjde endast hufvudet med sin vanliga behagfulla värdighet, sägande helt enkelt: — Det är bra. Han var nöjd med domen: . sedan han väl blifvit död, skulle hans hemlighet ligga i grafven med honom och hans lefnads långa martyrskap vara slut. x kd Belyst af en leende middagssol, satt Cigarette i sitt lilla ovala fönster med framböjdt hufvud. Hon hade suttit der en hel timme försänkt i tankar; hon — som förat aldrig egnat: ett enda ögonblick åt funderingar och drömmerier, utan städse funnit den långa afrikanska dagen alltför kort för sina många bestyr och vexlande förlustelser! I deg för första gången lät hon tiden förslösas under fåfängt grubblande. Orsaken härtill var att i dag för första gången hennes barnsliga glädje flytt sin kos. De voro gångna för alltid — den ungdomliga sorgfribeten, alla dessa lyckliga stunder, som endast oskulden njuter, detta innerliga