Dagens Nyheter – 6 december 1872, sida 2

ningens dag4, De legitimistiska och orleanistiska organerna fortfara med förebråelser mot Thiers för det han endast vann segern genom ett förut ofta användt konstgrepp: att tala så länge, att församlingen glömde stridens egentliga ändamål och, i stället för att tänka på det Kerdrelska utskottsbetänkandet, sysselsatte sig med frågan om förtroende för eller misstroende mot presidentens politik i allmänhet. De moderata tidningarne af obestämd färg (de grå) såsom t. ex. Liberte, beklaga att den majoritet, som gaf Thiers segern, allt för mycket har karakteren af en ren tillfällighet, och att den snarare har gjort situationen i kammaren mer invecklad än utredt och ordnat den. Tidningen tillägger: Ibland de 370 röster, som presidenten samlat omkring sig, tillhöra åtminstone 100 det radikala partiet, och många af de andra hafva ställt sig på regeringens sida mindre, af förtroende för henne än af fruktan för att störta landet i nya revolutionära hvälfringar. En sådan majoritet, sammansatt af stridiga elementer, eger icke den erforderliga kraft som regeringen behöfver för att frigöra sig från komprometterande öfverenskommelser och revolutionära inflytelser. Venstern : har ålagt gig den mödan att erkänna församlingens konstituerande myndighet, men till återtjenst har Thiers nödgats utplåna tvistfrågans konstitutionela karakter, genom att, i stället för de konstitutionela reformerna, om hvilka det talades i budskapet, upptaga det byzantinska uttrycket: de offentliga myndigheternas attributer gent emot kammaren. Alltså qvarstår tvetydigheten, och nu mera icke inskränkt ensamt till högern, utan utvidgad äfven till venstern. Församlingen har delat gig i två lika starka partier ; det ena, oppositionen, har blifvit kompakt; det andra, som skall stödja regeringen utgöres af stridiga och oförenliga elementerX, Journal des Debate yttrar: 4En sorglig strid! En sorglig seger! Det blef verkligen en regeringsmajoritet, men af hvilka elementer! Majoriteten hindrade regeringen från att dö, men ärj den också stark nog att hålla Henne vid lif:k — Med sådana missmodiga utgjutelser lätta de villrådiga sina beklämda bröst. De radikala se dock i denna strids hittills genomgångna stadier anledning till ett Jjusnande hopp för framtiden. Gambetta skrifver sålunda i sin tidning Republique francaise: Ja, nu är bandet afhugget! Frankrike har högtidligt brutit med alla monarkier; republikens skepp, detta kära och ärofulla skepp, som våra förfäder bestego med så mycken ridderlig heroism, har under våldsamma stormar stuckit ut i rum sjöt — det skall förmå att trotsa ovädret! Vi skola helsa det, när en gynnsam vind fyller dess segel och skjuter det framåt på framstegens oändliga bana! Af den fullständiga voteringslistan, vid röstningen den 29 november, hvilken offentliggjordes i tidningen Libertg, finner man att hertigen af Aumale och prinsen af Join( ville voro bland de 7 deputerade, hvilka icke aflemnade någon voteringssedel den dagen, Från Minchen skrifves, att den beryktade fröken Spitzeder ligger rent för döden. Sannolikt önska många fromma själar bland hennes gynnare och hjelpare, att hon aldrig måtte komma upp mera utan hennes mun för evigt tillslutas, så att detta parti ej må hafva något att frukta af hennes bekännelse. I Petersburg har en pring Michael de Lusignan, anklagad för att. hafva förfalskat vexlar, blifvit dömd förlustig alla medborgerliga rättigheter och förvisad till Siberien. Bland vittnena uppträdde den anklagades olycklige fader, prins Louis de Lusignan, f. d. husarofficer i rysk tjenst. Vittnet förklarade inför rätten, att han är prins af kungligt blod, i rätt nedstigande linie(?) härstammande från konungarne af Cypern och Jerusalem. j Från Newyork telegraferas i anledning af tidningsredaktören Horace Greelys död: Dödsorsaken var. hjerninflammation. : Dödsfallet har väckt allmän sorg, och från alla