Dagens Nyheter – 27 november 1872, sida 2

RÄTTEG.. och POLISNYHETER. POLISEN: Poststölden vid Alingsås station. Angående den till genera!poststyrelsen från postinspektören P. Ch. Bergman ingångna rap port rörande resery-reseexpeditören Carl Robert Amå6ens antagliga vetskap om eller delaktighet i den vid Alingsås jerr vägsstation begångna poststöld hölls i gi förhör i poliskammaren. Innan vi redogöra för hvad vid denna ransakning tilldrog sig, lemna vi efter den vid förhöret upplästa, af postinspektören å vestra stambanan P. Ch. Bergman till generalpoststyrelsen afgifna rapporten följande redogörelse, för att derigenom lemna läsaren en klarare uppfattning af förhållandet. Den ifrågavarande stölden begicks söndagen den 17 d:s på morgonen under det uppgående snälltåget till Stockholm gjorde ett uppehåll af 3 minuter vid Alingsås station. I postkupen, der Amö6en tjenstgjorde, biträddes an af en tillförordnad postexpeditör och postiljonen Nyberg. Denne senare berättade vid det af hr Bergman i Göteborg hållna förhöret, att Amen redan på söndagsmorgonen vid bantågets afgång från Göteborg klagat öfver illamående (diarr) och velat lemna kup6n, hvilket han af samma anledning äfven velat göra vid Floda station. Vittnet berättade vidare att Å., som sagt sig i Göteborg på morgonen ha druckit tre haltbuteljer porter, detta oaktadt klagat öfver en brännande törst. Han hade äfven under resan omtalat att han varit ute på natten i Göteborg och rumlat om (hvilket dock, efter hvad hr Bergman i rapporten upplyser, ej lärer varit förhållandet). Postiljonen omtalar vidare, att Ameen under resan från Göteborg till Alingsås varit mycket liflig och vänlig mot honom, talat om kamratskap, tjensteår o. 8. v. Vid ankomsten till Alingsås station hade Amöen skickat postiljonen attå restaurationen köpa en halfbutelj öl, men då denne, som på söndagsmorgonen ej kunde erhålla det begärda, genast återkommit till postkupån, hade han varsnat Amben på två å tre famnars afstånd, skyndande mot afträdesbyggnaden och hade då äfven förmärkt att han bar ett knyte eller en påse, ehuru han då ej fist något afseende vid detta förhållande. Amöen hade snart återkommit till kupån, och tåget, hvars uppehåll som vi ofvan nämt endast var tre minuter, hade fortsatt vägen. Postiljonen Nyberg tillägger vidare, att A., inkommen i kupån, hade ingått i expeditionsrummet och synts der oroligt hafva sysslat med sina stöflar eller något annat, som Nyberg ej kunnat se, men efteråt hade Nyberg funnit på golfvet ett par blanketter, hvilka tycktes ha blifvit använda att aftorka latrin med, antagligen från Ameens stöflar. En vid förhöret i Göteborg hörd eldare samt lokomotivföraren å ifrågavarande tåget hafva vittnat, att de vid uppehållet i Alingsås sett en person, hvars klädsel helt och hållet öfverensstiimde med Ambens, skynda till afträdet och omedelbart derefter återkommit och ingått i postkupån. Stationsinspektoren Blidberg vid Alingsås berättade vid förhöret i Göteborg, att han efter tågets afgång ingått å fruntimmersklosetten men funnit densamma så orenad, att han i stället ämnade öppna en annan tätt invid belägen dörr. Han hade emellertid funnit denna stängd innanför, men då han gjort sig förvissad om att inger fanns der, hade han anmodat en stationskarl att klättra öfver den mellan båda klosetterna befintliga halfväggen, hvilket denne gjort och dervid genast sett att en postpåse var ställd mot den innanför stängda dörren. Hr Blidberg hade då tagit den förseglade och obrutna påsen och lemnmat den å postkontoret för befordran. Vid Moholms station hade snälltågets postexpedition blifvit underrättad om att en påse blifvit tillvaratagen i Alingsås och då först mirkt att påsen saknades. De tåget åtföljande posttjenstemiinnen hafva berättat att Amåen under resan varit osäker i sitt arbete. Ej mindre än åtta posttjenstemän hafva afgifvit intyg under edlig förpligtelse att Amåen från onsdagsaftonen den 20 i sitt görande och låtande förefallit dem vara sinnesrubbad. Slutligen nämnes i rapporten att Amåen om förhällandet åtspord, säger sig varaoskyldig, oe att hans oskulil nog skall i en framtid uppBagas. Efter denna redogörelse för det hufvudsakliga innehållet af den upplästa rapporten återgå vi till referatet af dagens förhör, vid hvilket generalpoststyrelsens ombud, hr H. F. Wennerbow och postinspektören Bergman, voro närvarande. Polism. (efter uppläsande af de till poliskammaren inlemnade rapporterna och vittnesintygen, till Amåen). Här omnämnes af vittnena att Amecn rumlat om qvällen före den då stölden skedde. Ameen (som tyckes vara i saknad af sina sinnens fulla bruk, lutar sig mot skranket, i glad och förtrolig ton). Det är lögn det, för jag låg i min säng och sof. Polism. Flera vittnen ha sett sett Amåen, birande ett knyte eller en påse under armen och mel sin börda begifva sig in å afträdet. Ameen (med samma fånigt glädtiga utseende). Det var också lögn. Polism. Vittnena ha sagt att Amåen visserligen visat sig vara i en exaltared sinnesstämning, men de ha också sagt att de ej kunna påstå att han är galen... Förstår Amåen hvad jag nu säger: han är angifven för att ha tillgripit den postpåse,