611 — doms synd. Det var måhända en galonskå han begick då han flydde från sitt hemlan derigenom fästande vid sig misstanken för . förfalskning, hvartill Berk var den verkli skyldige; men utom den innerliga hängifvel het han bhbyste för sin moders älskling, ha till detta steg medverkat en sällsam slum som gjorde att han, för att rädda en qvinn: goda rykte, måste förtiga hvar han uppehåll sig den dag och stund då brottet ge Att nu taga steget tillbaka skulle ha:va en feghet, omöjlig för en person med hal natur. Allt detta kunde anses yttradt utan o1 genom den blick, som han lät hvila på br dern. Han skulle ejha kunnat tala vänligt oc ömt till denne klenmodige, karakterslöse ung man, som visat sig vara i så hög grad ofö tjent af att bära sina fäders stolta namn ; oc han ville icke tala till honom i hårda ordala Berkeley å sin sida stod häpen och fö virrad. Under de många år som förflutit hac hans ställniog betydligt förändrats, fastän har Karakter förblifvit sig lik; och för några ! månader eelan hade han kommit i åtnjutant af den makt, som rikedom, oberoende och förnämlig titel skänka. Han kände sig djuj nedstämd, det tycktes honom nästan som ha en orättvisa tillskyndats honom sjelf geno det uppdagade faktum, att rätte arfvingen ti alla dessa företräden ännu lefde. Han fö törnades ofrivilligt på sitt lifs räddare, oc