Dagens Nyheter – 20 november 1872, sida 2

Universitetet och folket. Under denna rubrik förekommer i en dans tidning — väl till märkandes i Den kon servative, den yttersta högerns organ följande äfven för svenskar tänkvärda lill uppsats: Reformer i skolväsendet stå nu på dag ordningen och det är i synnerhet folkunde visningen som man vill reformera; men be synnerligt nog hör man icke ett ord om at man tänker på att gifva universitetet e tidsenlig organisation; och dock har hög! skolan det största behof deraf. Medan all ting annat gått framåt,bar universitetet ståt stilla, och det byråkratiska enväldets spi delväf hänger i alla hörn och vinklar oc håller lärdomen qvari föråldrade åskådning sätt, hvilka hvarken passa för folket elle den tid, hvari vi lefva. Det har varit de mumieartade lärdomens politik att från Bi sjelf leda den allmänna uppmärksamhete genom att fordra reformer i all annan u dervikving. Först sysselsatte mån sig me de militäriska läroanstalterna, kadettakad min och den militära högskolan — de fö svunno: i synnerhet var den sistnämda vå akademiska lärare en nagel i ögat, ty de lärdom, som der meddelades, var praktis och beräknad för lifyets förhållanden. S dan man fått frågan om dessa läroanstalt afgjord — sjökadettakademin blef icke hell glömd — vände man sig mot konstakademi der man införde examina, dock icke ikons såsom man skulle Ha anledning. förmod utan i åtskilliga skolämnen. Så kom ture till de lärda skolorna och nu gäller det fol undervisningen. Men universitetet sjelf står ännu de uppe på Frue Plads, lika segt och tråki som tillförene. Talar man derom, svep det in sig i en sky af antika dunster, o föreslår man någon reform inom dess ga murar, så mottages man af dess vänner m klassiska invektiver. Emellertid börjar n tionens bildade flertal — som icke ha lyckan att blifva omformadt i universitete degel från en simpel dansk skilling till klassisk medalj — inse det steve i sitt nuvarande skick icke motsvarar fordringar, man har rätt att ställa på de samma. ; Ju mer allmänheten på grund af högt bildning blir mäktig att fälla en sjelfstäl dig dom, desto mer skall denna allmänh erfara, att det är ett stort svalg mellan akademiskt bildade och den. Detta sval vilja vi tydliggöra med ett exempel. För ställom oss att en del af vår ungdom sänd t. ex. till Tyskland, der den från sitt 1 till sitt 25:e år erhölle undervisning, och s dan återvände hem för att inträda i s lands tjenst. Tror man att denna ungdo straxt skulle kunna förstå sitt folk? Skul icke en klyfta bilda sig mellan folket oc den? — Något liknande företer undervi ningen vid universitetet. Ungdomen lefv i det latinska landet och mellan sedvänjf och åskådningssätt från. en förgången me: niskoålder. Sedan träder den från den kla siska spindelväfven ut i lifvet, hvarför oc regeln är att den börjar med att köra ha vadet mot väggen. För 20-—30 år sedan var det helt annd lunda. Då var universitetet starkare ä konunger, ty dess examina inneburo en i skränkning af konungamakten. Konunge kunde nämligen icke besätta en mängd : statens tjenster utan att kandidaterna ha TITTAT, TTT NI PTS TENS GIL HERE PETSDRITEATO INET