Dagens Nyheter – 11 november 1872, sida 1

klagar sig. Emellertid — icke vidare härom; Biribi älskar er, och jag är nu här att utföra hans vilja, hans värf. Han bar sjelf en lika tung last på sin rygg, när han kom, som trots någon af hans åsnor. Träden fram till mig i dan ordning jag upproper er. Petit-Pot de-Terre — der har ri er gamla mors bref. Om hon visste så mycket som jag om er, utsväfvande sälle, skulle hon aldrig mera fråga efter, om ni vore lefvande eller död. — Fagotin! här bar ni en bundt Parisg-tidningar; de äro nästan alldeles färska, bara nio månader gamla. — Potel! ena qvinna har sändt er några kråkföiter på en papperslapp — det handlar väl om kärlek, kan jag tro — och litet tobak. Förmodligen tänkte hon att er passion i alla fall skulle uppgå i rök. — RBafle! se här litet pengar till er från Frankrike. De ha inte blifvit stulna, och ni tycker väl derför att det ej är mycket värdt med dem. — Racoleur! detta är också en billet-doux, ser jag, och eåsom gouvenir följer en knif. Använd den mot araberra. — Poupard, Loup-terrible, Jean Pagnote, Pince-Maille, Louis Magot, Jules Goupil, här ha ni! Det är bref, tidningar 0. 8 Vv. Biribi glömde ingenting. Och ändå — jag upprepar det ännu en gång — förtjena ni hvarken att man tänker eller arbetar för er, sacripons! Cigarette var vid dåligt lynne; det var sorgen öfrer Biribis död, som låg till grund för denna yresighet, och då hon fick gifva