Dagens Nyheter – 9 november 1872, sida 2

de vitsorda, att åtskilliga hybyggnäder och reparationer äro excellensen Ihre ådömda på den grund, att egendomen borde lemnas i fullgodt skick, men ingalunda derföre att stugoraa liknade jordkulor, såsom deti uppsatsen heter; — detta enda lilla ord är tills räckligt att ådagalägga författarens obokantskap med förhållandet. Vore Venngarns kungsgård i det skick, som författaren söker göra troligt, skulle i sanning den af honom prisade synerätten icko gjort sig förtjent af hans loford, ty ingen sakkunnig lärer tro, att en så stor egendom, med 28 torp, skulle för den ådömda husrötesumman kunna sättas i fullgodt skick, om den voro så totalt förfallen. Jag anser mig ingalunda berättigad att uppträda såsom någon annans försvarare, utan att vara derom anmodad, men har dock icke velat lemna ofvanåberopade uppsats alldeles obemött, då jag tvifvelsutan bör, bättre än de fleste, känna förhållandena vid Venngarn och finner uppsatsen orättvis. Venngarn den 31 oktober 1872. : Erik Alexanderson, Red. gör all rättvisa åt den driffjeder som förmått löjtnant Alexanderson, hvars sakliga opartiskhet fullkomligt erkännes och ej heller varit dragen i tvifvel, att anföra hvad som kunnat invändas emot den skildring vi lemnat af tillståndet å Wenngarns kungs gård vid dess afträdande. Det har icke varit vår afsigt att dermed på något sätt förklena den förre arrendatorn af godset. Hans karakter och välförtjenta anseende skydda honom mot alla misetankar att ha uppsåtligt vanskött egendomen, men synerättens protokoll är ett ojäfaktigt bevis på att friherre Ihre icke förstått eller förmått att under sin arrendetid hålla gården väl vid makt. Han får, om häradsrättens utslag blir faststäldt i högre instans, sjelf ersätta vanhäfden och staten förlorar således ej direkt genom densamma. Men oförnekligt måste vara att godsets talrika arbetareskara lidit af det skick, hvari dess torp befunnits, och hvarje olägenhet som skadligt inverkar på menniskornas arbetskraft åstadkommer en nationalförlust. Det göres i den insända skrifyelsen anmärkning deremot att referenten af synerättens handlingar liknat torpen vid jordkulor. Det torde kunna antagas att ingen fattat detta ord i dess bokstafliga mening; alldeles lika jordkulor voro torpen å Venngarn visserligen icke. Men så här beskrifver synerätten sjelf det första bland de 28 torpen som den vid första synen undersökte: Torpet, med 7 och en half fot hög stuga, låg i en backsluttning och hade så låg sten fot under gafveln mot den ofvan liggande backen att jorden, som nedsköljts af regn, lagt sig mot syllen. Väggarne voro illa uppsatta, utan tillräcklig stoppning, och anstuckna af röta; taket behöfde bättras med 100 tegel och gipsas samt skorstenen muras om. Huset saknade förstuga eller förstuqvist, till skydd mot kölden. I köket skulle golfvet omläggas, väggarne rappas å erforderliga ställen, nya fönsterbågar göras, ätvensom karm till ena fönstret, samt dörren bättras. I kammaren skulle golfvet bättras, väggen rappas å en. del ställen, fönsterlaften göras ny och spiselmuren, som var förfallen, omsättas. Under en uthusbyggnad med bod, stall, tähus och foderlada hade stenfoten dels fallit undan, dels saknades den, hvadan ny skulle läggas. Huset hade tagit sättning och skulle uppvägas. Norra knutarne hade tagit röta och skulle panelas. Stallet saknade inredning och der skulle insättas fönster och ny dörr. I fähuset skulle jomväl sättas ny dörr; väggarne bade invändigt tagit röta; bottnen skulle omläggas, Loge och lider skulle förses med stenfot; östra långsidan af båda hade tagit stark röta; logkistan hade sjunkit och skulle hjelpas. Svinhuset var så förfallet, att synerätten utdömde detsamma. När vi till denna ur protokollen hemtade skildring lägga den upplysningen att, som vi tyckt oss finna, häradsrätten ansett frih. Ihre böra betala öfver 23,000 rår för de 28 torpens försättande i fullgodt skick, så äro Vi öfvertygade att hvarje landtman, som förstår dylika saker, skall inse att gården varit högst ovanligt förfallen hvad byggnaAon hatet Man TYNAL Mass TA rg