Dagens Nyheter – 5 november 1872, sida 2

och vid kap Thordsen i Isfjorden finnas omkring 12,000 skålp. cereälier, bestående at mjöl, bröd och gryn, 2,500 skålp. preserverade potates och grönsaker, 4,000 skålp. kött, fläsk och torr fisk, samt dessutom andra artiklar sågom socker, te, salt m. m. hvaraf torde kunna fås omkring 8,000 dagportioner, Vid samma koloni finnas äfven icke obetydliga förråd af beklädnadspersedlar. Då tillvaron af kolonien vid Isfjorden är känd af såväl Gladans och Onkel Adams som fångstfartygens besättningar, får man antaga, att alla, som icke sökt sin väg ned till Polhem eller till något ringa antal stannat qvar vid sina fartyg, begifvit sig till denna koloni. Beräknar man, att Gladans och Onkel Adams folk kommit till Polhems koloni, z3kulle den proviant, som der finnes, räcka i 150 dagar för dervarande personer, inalles 65 man, eller till den 1 april, och om de 62 fångstmännen antagas vara komna till Isfjorden, skulle de der befintliga förråden räcka ungefär 130 dagar eller till början af mars, härvid icke inberäk nade hvarken de lefvande renar polarexpoditionen för med sig eller den jagt som under tiden kan erbjudas. Till beklidnad måste sannolikt till en stor del fartygens segel blifva använda, Hus och bränsle finnas på båda ställena. Skulle återigen förhållandet vara det, att fartygen blifvit stoppade å sådana platser, att fördelningen emellan kolonierna icke ifrån början blifvit sådan den här beräknats, måste man dock få taga för gifvet, att om ett större antal personer inträffat vid någondera kolonien, än som derstädes kunna beräkna uppehälle till dess de rimligen kunna förvänta undsättning, det öfverskjutande antalet sökt sig väg till den andra kolonien, om än derför en väg af allra minst omkring 100 nautiska mil måste under vintermörkret tillryggaläggas ty ehuru raka vägen mellan båda platserna endast är 70 mil, kan denna svårligen väljas, enär den går öfver en i evig is och snö inhöljd platå. Ehuru man således icke kan frigöra sig från all oro, måste man dock hoppas, att om äfven regeringarna uppskjuta att sända den bjelp, hvilken, om den komme att afgå nu, likväl, till följd af den ringa utsigt att lyckas, som förefinnes, nödvändiggör afsändandet af en ny expedition tidigt på våren, de saknade ändock skola kunna lyckligen återföras hem,