Dagens Nyheter – 5 november 1872, sida 1

d00 — Cigarette ställde sig upprätt på bärarnes axlar, förde två finger till sin mössa och svarade: — Det hela är mycket enkelt, mon commandant. Jag befann mig allena, ridande på ungefär lika afstånd från de båda franska arme6erna — jag tror, att jag hade tre mil till hvardera af dem. Jag var, som sagdt, alldeles ensam, blott Volb-qui-veut, som ni ser här, gjorde mig sällskap. En af traktens nybyggare mötte mig. Jag kände honom; jag hade till och med en gång gjort honom en tjenst — en obetydlig tjenst, bestående deri att jag räddade hans gäss och öfriga fjäderfän från att brinna. upp en vacker vinterdag, då eld utbrutit i hans hem och då han sjelf stod vridande sina händer och såg på huru lågorna grepo omkring sig. Nåväl, han var utom gig af förskräckelse och talade om för mig att man slogs ett stycke derifrån — han menade här — och då red jag litet närmare denna plats, för att se huru det stod till. Detta hände straxt efter soluppgången. Jag steg af hästen och klättrade upp i ett palmträd, som var högt, och från hvars topp jag kunde öfverskåda nejden på flera mils omkrets. Jag såg i hvilken nöd ni befunno er. Min första tanke var att skynda till ert bistånd; men jag insåg genast attjag ingenting skulle kunna uträtte, utan att det var bättre att jag uppsökte hufvudarmån och derifrån skaffade er förUNDER SKILDA FANOB. 64.