Dagens Nyheter – 4 november 1872, sida 2

(Insändt.) Till Redaktionen af Dagens Nyheter. Ea insändare uti Eder aktade tidning för den 2:dra uti innevarande månad har till mig och herr kongl. sekreteraren Dalman framställt följande förfrågan, med begäran att derå erhålla svar: Var en person, som under flora år tillhört Stockholms kommun och till densamma erlagt skatt, men först för detta år debiterats sådan efter inkomst af 800 rdr, som han naturligtvis är förbunden att erlägga, — var en så qvalificerad person svalberättigad vid riksdagsmannavalet den 27 sist: lidne september? Ja eller nej? Jag fär besvara denna fråga med nej. Men, som insändaren ställt denna fråga i sammanhang med hr statsrådet Bergströms val till riksdagsman för Stockholm vid nämde riksdagsmannaval, vill jag, jemte meddelande af mitt sver, tillika upplysa, att detsamma icke kan tillämpas på br statsrådets valbarhet vid ifrågavarande valförrättning; ty hr statsrådet blef, efter anmilan till mantalsskrifningen 1870 års höst, redan mantalsskrifven här i Stockbolm ifrån den 1 januari 1871. I nästpåföljande juli månad uppfördes hr statsrådet till bevillning för en inkomst af 17.000 rår, hviiken redan vari riksstaten för året bestämd. Taxeringskomit6as åtgärd att i taxeringslängderna uppföra hr statsrådet till nämde inkomst var således icke annat än en debitering af en redan gifven skyldighet, som var i bevillningsförordningen bestämd. as Till följd häraf och då 9 2? af kommunalförordningen för Stockholm stadgar, att en hvar svensk undersåte, som är medlem af kommunen samt enligt 40 2 förbunden att till densamma erlägga skatt, är berättigad att i stadsfullmägtigs val deltaga, så är det tydligt och klart tör den som vill se och kan tänka, att hr statsrådet den -27 sistlidne september Ja vida mera än ett år valberättigad i Stock holm, Insändarens fråga synes mig derför mera föranledd af den oriktiga föreställning, att hr statsrådet Bergström ej för året 1871, utan först för 1872 blifvit taxerad till bevilinivg härstädes. Jag har nu gått insändarens önskan till mötes och vill till hvad jag nämt endast lägga det förklarande, att jag icke hörer till deras antal, som anse det lämpligt, att ett statsråd, ehuru han bör ega säte i riksförsamlingen, för att försvara och gifva upplysniog i afseende å sina åtgärder, bör der ega stämma eller röst, emedan han derigenom kan komma att deltaga i beslut öfver egna åtgärder. Likaså torde; det vara olämpligt, att Högsta domstolens ledamöter ega deltaga i allmänna val, enär de alltid äro jäfviga att afgöra tvistefrågor om val, i hvilka de sjelfva deltagit. I andra domstolar, hvilkas ledamöter blifvit jäfviga att pröfva hvarjehanda förekoramande frågor, kunua ojäfviga personer adjungeras, men sådant kan ej ske i Högsta domstolen, der endast redan varande justitieråd kunna afgöra frågorna. Om. således alla Högsta domstolens herrar ,ledamöter deltagit i det nu ifrågavarande riksdagsmannavalet, skulle tvisten derom icke kunna afgöras förr än fem justitieråd afgått och fem nya blifvit i stället utnämda. Stockholm den 2 november 1872. 0. A. Beckman.