Dagens Nyheter – 4 november 1872, sida 1

icke i denna sena timme vågat besvära kammaren med något yttrande i frågan.fäJag tillåter mig likväl, med anledning af hvad den ärade motionären framställt, att. upplysa, det jag inom konstitutionsutskottet varit af den åsigten, att den föreslagna grundlagsförändriogen är öfverflödig, emedan den olägenohet, som motionären afsett att med sitt förslag afhjelpa, så ytterst sällan inträffar. Är en pergon duglig och passande till riksdagsman, af valmännen omtyckt och dessutom sjelf önskar att blifva vald till representant, men befarar att er påtänkt afflyttning från orten skall hindra hans väljande till riksdagsman, vare sig i den ort, från hvilken han afflyttar, eller i den ort dit han inflyttar, så kan han ju uppskjuta flyttningen ett år, då han under tiden hunnit att blifva vald för en period af 3 år, under loppet hvaraf han kan verkställa sin flyttning och hinna att framdeles blifva valbar och känd inom det nya valdistriktet. För öfrigt yttrade sig hrr Nils Larson och Sven Nilsson i Österslöf, utan att någondera ifrågasätta riktigheten af utskottets uppfattning, hvilken ock blef, som sagdt, af riksdagen i dess helhet godkänd. Ännu senare har enahanda fråga varit föremål för pröfning af Göteborgs magistrat, inom hvilken korporation främsta platsen innehafves af en bland Sveriges erfarnaste riksdagsmän och grundlagstillämpare: borgmästaren A. V. Björck. Vid det riksdagsmannaval, som inför honom förrättades den 10 sistlidne september, fanns namnet F. Widell på 253 röstsedlar, hvilka äfven innehöllo 4 andra namn. Ålla dessa 253 röstsedlar blefvo af valförrättoren förklarade ogiltiga derför att Widell först i år er!agt bevillning efter så hög inkomst som enligt grundlagen erfordras för valbarhet, hvadan han först nästa år blir valbar, Han stod således i alldeles samma förhållande som statsrådet Bergström står, nemligen på expektans. Det enda som mot derna jemförelse möjligen kan anmärkas är att hr Widell, snarare än hr Bergström, bort anses valbar, enär han i sin kommuns angelägelägenheter länge hade varit röstberättigad, fastän skattande mindre belopp, då deremot statsrådet Bergström, såsom nyligen hit inflyttad, knappt hade hunnit blifva borgerligt röstberättigad, j Det torde härmed vara visadt att öfverståthållareembetets tolkning af 19 3 R.-O., är alldeles ny samt alldeles stridande mot bittills följd och af sjelfva riksdagen godkänd raxis. Också må det icke vara tillstänigt att betvifla, det Högste domstolen upphäfver öfverståthållareembetets utslag. oss ——--—— OSTEN