Dagens Nyheter – 31 oktober 1872, sida 1

Anmärkningar rörande väderleksmärkenas tillförlitlighet. Genom sammanjemkandet af olika beräkningsgrunder har man sökt komma det rätta så nära som möjligt; men oaktadt detta sammanjemkande, och fastän märken, på hvilka man stödt beräkningen, mången gång hafva en fullkomligt riktig och naturlig grund, kunna de likväl missleda. Så ir det äfven med andra viderleks: märken. Om till exempel ett märke utvisar regn och till och med regnmolnet står tjockt öfver våra hufvuden, så kan möjligen blåst komma från annat håll och molnet, deraf bortdrifvet, afgifva Bitt vatten på ett annat ställa. En annan gång torde alla märken till vackert väder förefinnas: luften vara lugn eller med en lätt, torr blåst; hastigt stannar denna, och en vind från annat håll jagar framför sig ett moln, som afgifver sitt vatten på den twakten, der luften nyss förut var så torr, att. alla mirken till vackert väder visat sig. Man finnef således att vindarne; hvilka dock aldrig på förhand kunna bestämmas, äro miktiga orsaker till väderlekens omskiften; dock beror mycket på den arts läge, dit vinden kommer. De bär angifna grunder böra således icke anses som osvikliga, utan endast som sannolika anledningar, efter hvilka hvar och en i sin trakt kan göra observationer och slutsatser. ; Det händer sällan att den för 19 år sedan upptecgnade vinden och väderleken, med åtföljande barometeroch termometerstånd, inträffa på samma dagar; utan omkring den angifna tiden, hvilket vid nogare påseende inhemtas; till exempel: slädföret, som börjades den 29 januari 1834, motsvarades af slädföret, som började den 24 januari 1853; och slädföret, från och med den 22 december 1834, af slädföret från och med den 17 december 1853. Som barometeruppgifterna nu oftast förekomma i franska millimeter, meddelas här att mot 2A,so svenska tum: svara 736. franska millimeter 25.00 dito 2,25 dito 20,10 dito 745.992 dito 251 dito T44.5a dito 9 25,12 dito T45,a dito 38 20,18 dito T46,u dito 25,00 dito 760;07 dito 25:00 dita TIN .04 dito 0. 5. Vv.