Dagens Nyheter – 29 oktober 1872, sida 1

tillvaro, helt olik detmödosamma lif. han nu förde... Hon hade sett mycket af verlden. och egde derför en skarpare blick och ett mera korrekt omdöme än de flesta qvinner. Hon upptäckte det äkta guldets klang i hans ord och dess glans i hans behagfulla åtbörder. Han intresserade henne — mera än hon sjelf ville. En man, stående så ofantligt djupt under henne! — och utan tvifvel fallen från sin fordna höjd i följd af något felsteg, någon oförsigtighet eller galenskap eller kanske något ännu värre än galenskap. Det var ju en orimlighet att hon, som hittills varit så otillgänglig, så svår att tillfredsställa, så mätt på allt hvad verlden anger uppHöjdt och lysande; skulle: finna sig på fullt. allvar intresserad för en äfventyrare inom afrikanska armåa. Så tänkte hon åtminstone sjelf, och smålog, under det hon utsträckte ein hand sarot fattade en ny elegant bok, innehållanda franska poemer, som blifvit henne: tillegnade af deras författare, en diplomat i Paris. — Man skulle kunna tro, att jag vore nyss kommen ur skolan och som bäst sysselsatt med. att uppgöra planen till en märkvärdig roman af mysteriöst och hjertrörande innehåll, derför att den förste soldat, jag lärt känna här i Algier, händelsevis bar en. gentlemans röst och fasoner samt behandlas illa af sina. afficerare, tänkte: hon, i det hon öppnade den dyrbart inbundna boken, som. hon