Dagens Nyheter – 24 oktober 1872, sida 2

Riksdagsmannavalet i hufvudstaden. Den skrifvelse, medelst hvilken vice häradshöfding Hultgren hes k. fm:t fullföljt sina besvår öfver senaste fiködagsmånhavalet i Stockholm, är ar följande innöolåll: Till kung. maj:t. Öfverståthållareembetets härvid fogade utslag af den 14 innevarande månad i anledning af mina besvär öfver det den 27 sistlidne åeptember här i staden hållnaå fiksätgåmatnäval får jag på följande sätt öfverklaga: Öfverståthållareembetet har yttrat, att tör att vara röstberättigad i Sockholms kommuns gemensamma angelägenheter, cnligt I kungl. törordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, det i allmänhet endast fordran att vara sveusk undersäte, medlem af kommunen samt enligt 40 af samma förordning förbunden att till kommunen erlägga skatt, i följd hvaraf och då hr statsrådet Bergström, som hösten 1870 här mantalsskrefs, allt ifrån 1871 års ingång varit icke blott medlem af Stockholms kommun, utan ock enligt 40 i kommunalförordaingen förbunden att till kommunen erlägga skatt, öfverståtbållareembetet, i strid med min å besvären gjorda anmärkning, ansett honom. hafva varit minst ett år före tikedagsmånnavalet röstherättigaa 1 kors munens gemensamma angeligenheter och således äfven valbar till ledamot i andra kammaren. Jag får häremot erinra, att enligt gällande förordning angående mantalsoch skattskrifningar af den 20 ju!i 1861 är sjelfva mantalsskrifningen icke en sådan förrättning, att en person genom att antecknas i mantalslängden ovilkorligen bli medlem af en kommun. Redan den omständigheten. att mantalsskrifningen å landet alltid skall förrättas socknevis, nedan flera socknar derstädes kunna bilda en kommun, bestyrker i viss mån riktigheten af denna min anmärkning, men härtill kommer, att mantalslängden, för att blifta giltig, skall undergå en trefaldig granskning. Först och främst skall nemligen, enligt 10 2 mom. i sistnämda förordning, jemförd med förordningarne om kommunalstyrelse, mantalslängden före slutet af mars månad af mantalsskrifningstörrättaren aflemnas till vederbörande pastor, hvilken det åligger att densamma med husförhörsböken jemföra, hvarefter å landet längden öfverlemnas till kommunäålstämmans ordförande, som utlyser kommunalitämma för längdens granskning att hållas inom den 15 april, och i stad sker granskning af mantalslängden hos stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga. Slutligen åligger det, enligt 53 af gällande bevillniogsförordning af den 3 september 1063, taäe: ringskomiten att noga granska mantalslängderna. Först efter denaa sista granskning af mantalslängden hår således en mantalsskrifning, som icke öfverklagats, vunnit laga kraft och först sedan sistnämda granskning försiggått, kan en person, som för första gången mantalsskrifvits i ett sambhille, anses som medlem af dess kommun. . . : Hiraf föller, ätt br statsrådet Bergström icke blef medlem af Stockholms kommun förrän vid den i jali månad år 1871 förrättade bevillningstaxering. Hr statsrådet Bergström kunde således icke upptagas i den röstlängd, som gällde vid stadsfullmäktigvalen I mars 1871, då Han änbhU icke ens var medlem ar Stockholms kommun. Och då, enligt 6 af k. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, ny röstlängd icke kän upprättas, förrän taxeringslängden för årets allmänna bevillning blitvit-af fröringskomitån gronekad, så har bi statsrådet ergström, efter det han hösten 1870 här i Stocks holm mantalsskrefs, först kunnat blifva uppförd i den röstlängd, som upprättades för innevarande års stadsfullmäktigval, hvilken lingd icke kunde upprättas förrän efter den pröfningskomit, som den 23 oktober 1871 sammanträdde, slutat sina arbeten; hvaraf uppenbart följer, att hr statsrådat Bergström icke ctt år före gista riksdagsmannavälet varit i kommunens allmänna angeligenheter röstberättigad. tverståthållareembetet yttrar vidare, att den oinständigheten, att hr statsrådet Bergström icka var upptagen i röstlängd, soin för valen till stadsfollmäktige i Stockholm gällde den 27 söpt. 1871, hvilken omständighet berodde derpå, ätt denna längd var i enlighet med 6 i kommunalförordningen upprättad med ledning at 1870 års taxeringslävgd, deri hr statsrådet icke vart eller kände vara uppförd, och att hr statsrådet icke vid justeringen af denna röstlängd anmitlt sig att deri blifva införd, icke kän på denna fråga egå inflytahde. Detta yttrande i förening med det föregående synes utmärka att öfverståthållareembetet ansett, att hr statsrådet Bergström skulle varit berättigad att vid justeringen af 1871 års röstlängd blifva deri införd, derest han dertill änmält sig. Då den kommuinäla rösträtten i allmänhet är beroende af storleken af den bevillning, som erlägges efter 2:dra art. bevillningsstadgan, och hr statsrådet Bergström, då nyssnämda röstlängd justerades, icke var till bevillving i Stockholm taxerad, så förutsitter hämda åsigt att hr statsrådet Bergström skulle kuonat erhålla rösträtt här I staden för dan havillning hvartill han ngt.