Dagens Nyheter – 22 oktober 1872, sida 2

Svenskarne i och omkring Kiel fn brefskrifvare till Stockholms Dagblad anför nedanstående: ; Få personer uti Sverige terde hatva reda på, huru betydlig dennå emigration i verkligheten är. Enligt tillförlitlig uppgift af den 12 sistlidne september funnos då vid, Norddeutsche Schiffbau-Actien Gesellschafts skeppsvarf uti Kiel ett antal af 230 svenska arbetare, af hvilka 41 hafva siva hustrur med gig och 70 barn från 3 månader till 17 år, inalles således 341 personer, hvarjemte minst 15 män vänta hit sina hustrur och barn, likasom flere arbetare från Sverige treligen komma att inom kort tid antägas. Dessutom försiggår i närheten ett större arbete, nämli gen anläggande af ett kejserligt preussiskt ör logsvarf, hvarest för nätvarande omkring 200 svenska arbetare äro anställda, men om dessa härstädes hafva sina familjer, är Obekant. Enligt uti härvarande poliskammare erhållen uppgift på det approximativa antalet af här befintliga svenska tjenstehjon af båda könen skulle de uppgå till ett antal af 5—600 stye ken, hvarjemte ett icko obetydligt antal så dana finnas på omkringliggande landsbygd och uti närbelägna mindre städer, så att man, utan fara att beskyllas för öfverdrift, torde kunna antaga, att hela antalet svenskar uti Kiel och dess omnejd uppgår till minst 1,500 personer. Ungefär hälften af dessa, hvilka äro i tjenst hos enskilda personer, tillegna sig snart kännedom af tyska språket, hvarigenom de komma uti ett jemförelsovis bättre läge. De andra deremot, de som arbeta på do båda skeppsvarfven, bo mest uti kaserner, till en viss grad afskilda från den ötriga befolkningen, och kunna vistas här månader, ja kanske åratal, utan att lära sig språket; den naturliga följden häraf — och hvaröfver man billigtvis icke kan så mycket förundra sig — är att de, isolerade som de äro, utan anhöriga eller bekantskaper bland den inhemska befolkningen, oftast utan tillfälle att få se en svensk bok, såsom tröst och förströelse tillgripa den kära svenska nektarn, bränvidet, som de här kunna köpa uti nästan hvarje vanlig handelsbod mot en tredjedel ungefär mot hvad det kostar hemma i landet, och hvilket de, som hafva god ar: betsförtjenst, förtära uti betydliga qvantiteter. Kännande sig som främlingar uti ett främmande land, lefva do här utan inflytelsen af de religiösa och sociala band, hvilka uti fäderneslandet till någon grad kunna bidraga att tygla dryckenskapsbegäret; men med dryckenSapon följa slagsmål och utsväfningar af flere slag, : Om man under en promenad uti Kiel får se någon illa full karl och tilltalar honom på svenska, så blir man merendels förstådd, och man kan ibland nästan skämmas för att vara svensk, då man så ofta nödgas selandsmän förnedrade under djuren. Också äro svenskarne ganska illa ansedda härstädes ftör sitt fylleri, ty ehuru den manliga befolkningen här visserligen förtär ganska mycket bier och bränvin, ja, säkerligen lika mycket som svenskarne öfver hufvud taget, så sker det oftast med on viss måtta, utan att de så ofta berusa sig, och således merendels utan den öfverdrift, som så ofca vidlåder svensken. I anledning af dessa bedröfliga förhållanden uttalar brefskrifvaren den önskan, dels att en svensk prestman måtte några gånger om året komma till Kiel för att hålla gudstjenst m. m. och dels att en duglig folkskollärarinna måtte anställas för de till antalet minst 70 barn som der finnas. Lokal för undervisningen antsges att vederbörande arbetsgifvare skulle upplåta. Slutligen uttalas den förboppningen att svenskarne i Kiel måtte bekomma en karta öfver Sverige och några goda böcker. Fullkomligt instämmande uti brefskrifvarens åsigt, att det ofvan angifna är nödigt för den svenska befolkningen i och omkring Kiel, tillägga vi blott att det tyckes icke böra vara omöjligt för cirka 1.500 personer att sjelfve förskaffa sig och bekosta presterligt biträde samt undervisning åt sina barn,