Dagens Nyheter – 22 oktober 1872, sida 1

19:de S riksdagsordningen inför riksförsamlingen. Frågan om statsrådet Bergströms valbarhet eller icke valbarhet till riksdagsfullmäktig i andra kammaren är nu genom besvär öfver det af öfverståthållareembetet i ämnet gifna utslag dragen under högsta domstolens pröfring. Men redan på förhand är i denna valbarhetstvist ett utelag fäldt af en autoritet som i dylikt fall står öfver sjelfva högsta domstolen — det är riksförsamlingen. Ten detta år församlade riksdagen har nemligen på det mest tydliga sätt som är möjligt förklarat att grundlagen innehåller precis det som påstås af klaganden öfver statsrådet Bergströms val. Detta behagade man inhemta af nedanstående Konstitutionsutskottets utlåtande angående väckt motion om ändring i 19 riksdagsordningen. Enär genom den i nämda 2 meddelad3 föreskrift, att för valbarhet till riksdagsman i andra kammaren fordras, bland annat, att ega och minst ett år före valet hafva egt valrätt inom den kommun eller någon af de kommuner, för hvilka valet sker, kommunerna betagas möjligheten att i andra kammaren insätta personer, hvilka under sista året af en treårig valperiod från ett annat valdistrikt inflyttat, under det dessa personer sakna möjlighet att någonstädes vid närmast följande allmänna val blifva till ledamöter i andra kammaren utsedde, har hr friherte af Schmidt i en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion (vr 193) föreslagit att orden och minst ett år näst före valet egt måtte ur paragrafen utgå, och dess lydelse blifva följande: Till ledamöter i andra kammaren kunna endast väljas män, som uppnått 25 års ålder samt enligt 14 2? ega valrätt inom den kommun eller någon af de kommuner, för hvilka de väljas. Så länge riksdagsordningen, till upprätthållande af den grundsats, att inom representationen alltid bör finnas att tillgå en, så vidt möjligt är, fullständig kännedom om do olikartade förhållandena inom rikets särskilda delar, anser nödigt föreskrifva, att icke någon må till ledamot at andra kammaren väljas utom den valkrets, der han är bosatt, synes deraf naturligen följa, att den, åt hvilken denna befattning uppdrages, bör genom någon tids vistelse inom valkretsen hafva varit i tillfälle att förvärfva närmare kännedom om den ort, för hvilken valet sker. Dessa begge bestämmelser i 19 3 riksdagsordningen stå derföre till hvarandra i den närmaste öfverensstämmelse, hvilken icke bör rubbas genom att fästa alltför stort afseende vid de säkerligen ganska sällsynta fall, då, på sätt motionären antydt, en valkrets genom det anmärkta stadgandet skulle sättas ur stånd att till riksdagsman utse den, som företrädesvis eger valmännens förtroende. I öfrigt må erinras, att sedan en person blifvit inom en kommun mantalsskrifven, ett helt år förflyter, innan det, i den ordning författningarne utstaka, kan utrönas, huruvida han eger den inkomst af kapital eller ar bete att han bör uppföras i röstlängden bland de valberättigade, och att han således, derest hans valrätt grundar sig på inko nst, SDS SEINE BIR ETTER CEST RENEE