I Östg. Correspondenten bemötas, förmod. ligen officiöst, våra lindriga anmärkningai vid en afgifven förklaring rörande den se. naste arbetsinställelsen vid Motala verkstad Då vi torde blifva i tillfälle att snart meddela utförligare skildringar af de ganska ledsamma, ihärdiga förvecklingarne vid Mo. tala verkstad, skola vi för närvarande icke fullständigare bemöta genmälet i Östgöta Correspondenten, utan blott korteligen de två tillstymmelser till skäl som mot oss andragits. Förf. i Ö. C. klagar att vi vid anförandet af Motala-förklaringen uteslutit försäkringen Satt intet verkligt missnöje bland arbetarne förefinnest4. Det var derföre att denna försäkran var arbetarne aftvingad. Förra gången de lade sitt missnöje i dagen tvang man dem till afbön; nu att betyga det de icke äro missnöjda. Men den förnyade arbets inställelsen bevisar ju att de varit missbelåtna, och då verkstadens officiöse försvarare synes sakna kännedom om den verkliga stämningen bland arbetarne skola vi tjena honom med den upplysoingen att deras missnöje med den nya styrelsen är ganska starkt, i trots af den nödtvungna förklaringen i motsatt anda. ; För det andra bestrides i Ö. C. denna tidnings påstående att största delen af de streikande arbetare vid Motala lätteligen skulle funnit arbete på annat håll, och bestridandet är fotadt på det förmenandet, att andra arbetsgifvare icke skulle emottaga arbetare som i sina afskedsbetyg medförde rekommendationen att de hafva deltagit i en strike. En sådan rekommendation behöfver en arbetare icke mottaga. Han eger rätt erhålla ett betyg om sitt uppförande och sin förmåga och behöfver icke nöja sig med att arbetsgifvaren sätter in i betyget hvad helst honom lyster. Ger Motala verkstads chef honom ett betyg, hvarmed han har anledning vara missbelåten, så kan han vid låga forum utverka sig ett nytt. Förlitar sig Motala verkstad på att den långsamma lagskipningen i Sverige skall bringa arbetaren till att svälta under rättegången? Äfven om så vore, skulle förhoppningen icke gå i fullbordan, ty behofvet af arbetare i jernindustrien är nu för tiden så stort, att idkarne af denna industri ingalunda i allmänhet hafva råd att afsäga sig en duglig arbetares biträde derföre, att han af missnöje med de nya ordningarne vid Motala verkstad lemnat arbetet derstädes, helst det är bekant att arbetarne vid Motala verkstad icke hafva kontrakt med verkstaden, utan gå och komma efter behag. Och skulle arbetarne genom hämdebetyg från Motala verkstad finna sin bana i fädernveslandet stängd, så står vägen till Amerika öppen för dem — och dit ha beklagligen redan många skickliga arbetare från Motala gått eller stå på väg att gå.