Dagens Nyheter – 18 oktober 1872, sida 2

Meddelanden från allmänheten. Genmäle. I Eder tidning nr 2,373, för den 9:de dennes, finnes intagen en längre uppsats om Jerna s. k. grufvefält, hvilken äfven berör åtskilliga andra törhållanden, som ej egentligen dithöra, men som tyckas vara ditförda för att förhöja värdet af den enligt författarens förmenande snillrika puffen deri — hvilken i hvad de beröra egaren till den deri framhållna större jordegendomen äro fullkomligt sanningslösa — såväl i afseende på nämde större jordegares oginhet, oblida ögon eller m. a. o. afundsamhet på herr L:s eller principalens verksamhet, som ännu mera i afseende på den wvåldsverkan som herr L. så naivt berättat skulle ha förorsakats hans principal at nämde större jordegare; mötet med honom, jemte mycket annat. I afseende på oginhet, får anmärkas att herr L. och hans principal alluid af den s. k. större jordegaren med största grannlagenbet och artighet bemötts, ända derhänv, att herr L:s principal 1870 erhöll utan ersättning sitt behof af kalksten, väl belägen, samtidigt som kans granne vid närmaste egendom betalte icke oväsentligt för samma förmån ; samt att samma jordegare uppriktigt och ärligt gjort herr principal uppmärksam på ett byggnadsföretag, som, om det kommit ll stånd, kunde i flerfaldigt hänseende gifvit honom fördelar. I afseende på inmutningen får anmärkas, alt det icke gerna kan förundra någon om den framhållne jordegaren blef ledeen, dels emedan förenämda inmutning ligger midt i hans skog, invid den för hans vinterarbeten allmänna stråkvägen och dels emedan han sjelf ämnade ofördröjligen bearbeta nämda grufvor, nu sedan han ändtligen blifvit befriad från 2:ne föregående lika hänsynslösa inmutningar, af samma halt som den nuvarande; men attingen afundsamhet legat till grund härför visar eig at den korrespondens, som i ämnet förts med inmutaren. I motsats härtill visa sig herr L:s religiösa åsigter i det yttrade bånet öfver jordegarens försummelse att ej sjelt göra bruk af sin lagliga egendom. I afseende på omnämda damm och den åverkan som herr L. lägger jordegaren till last, så får upplysas, att jordegaren aldrig sett eller bestämdt vet hvarest nämda damm är belägen, aldrig sjelt eller genom andra eller i samråd med någon i ringaste mån bidragit till dammluckornas uppdragning, utan lärer den åtgärden troligen föranledts deraf, att uppdimningen förorsakat öfversvämning på herr L:s principals egen, till arrendator upplåtna åker, och för hvilken skada han enligt kompromissdom fått gifva ersättning, mendå nämda olagligen tillkomna damm i tretton år förorsakat öfversvämning af jordegarens mark och årligen förstört grödan på ett honom tillhörigt derinvid beläget torp, så har han funnit sig föranlåten, isynnerhet då han erfor att samvetsömheten sträckte sig inda derhän, att en ny, dubbelt så hög damm höll på att upptimras, att ingå till landshöfdingeembetet och begära skydd — det är troligen denna åtgärd som föranledt here L. att berätta alla de sanningslösa sagor, som författaren af den ominösa uppsatsen funnit tillständigt att gifva grufvespekulanterna och allmänheten del af. Groft förfördelad jordegare.