Dagens Nyheter – 25 september 1872, sida 1

— Hörpå! ropade markisen; du brukar annars inte vara så snål på dina kyssar, flicka! Cigarette rynkade näsan. — Jag tycker inte om att dricka dåligt vin, sedan jag nyss förut smakat det som är godt, sade hon. Jag skall tala om för er att jag för en stund sedan var tillsammans med er korporal herr Bel-å-faire-peur ); ni är ingen skönhet i jemförelse med konom, herr öfverste. Chåteauroys ansigte mulnade; han var en groflemmad man, hvars ben och muskler syntes vara af jern; hans hufvud liknade en örns, pannan var mycket hög, håret kortklippt, läpparne tunna och gömda af yfviga mustascher, hyn mörkbrun till följd af långvarig tjenstgöring i Afrika. Dock var han tillräckligt vacker för att ej behöfva svärja som han gjorde af förargelse öfver marketenterskans skämt. — Mordieu! Sacrebleu! utbrast han; jeg önskar den der korporalen vore skjuten! Jag tål honom inte! Cigarette kastade en förstulen blick på honom. — Aha, ni är svartsjuk, mon brave! tänkte hon. Och hvarför? Det undrar jag just. — Det finns ej en bättre soldat inom hela ert regemente, min vän; önska för all del inte honom döden, sade vicomte de Chanrellon, ) Förskräckligt vacker,