Jernvägsmötet vid Katrineholm, (Korrespondens till D. N.) Detta möte, utlyst till den 16 september, var ganska talrikt besökt. De närvarande syntes alla vara lifligt intresserade för att lyckas genom denna farled bereda en länge saknad lättare samfärdsel mellan Östergötland och Södermanland å ena sidan samt Vestmanlands vestra bergslager å den andra. Mellan dessa orter har, trots närbelägenheten, utbytet förut varit nästan stängdt genom de mellarxliggande gejöarne och de naturhinder, som åtminstone Hjelmaresund ofta företer. Norrköpings intresse för en jernväg Katrineholm — FBjelmaresund — Kungsökr — Valskog, visede sig synnerligen lifligt derigenom att dess mest framstående affärsmän besökte mötet och uttalade sina grundade förhoppningar att, ifall Bergslagen å sin sida mötte förslaget med intresse och verksamt deltagande, denna bansträcka torde vara förr realiserad än mången hittills kunnat tänka sig; samt att, i sådant fall, denna korta bana torde blifva särdeles starkt trafikerad, hvadan det ansågs aldeles gifvet, att denna bana skulle komma att gifva mycket god ränta å anläggningssumman i jemförelse med många andra jernvägar inom vårt land. Bestyrelse utsågs för företagets skyndsamma och kraftiga befrämjande och repregenterades dervid staden Norrköping af en person, mellanliggande orter af tre och bergslagen af en, summa fem, hvilka till nästa möte borde ha allt så klart att det blifver affär af saken, En jernväg som på 11 eller 12 mils lärgd berör 3 lastageplatser (Norrzöping, Hjelmaresund och Kungsöhr) samt skär 2:ne paralella jernbanor, hör sannerligen till ovanligheterna och innebär löfte om framgång. En sällsam elump, hvilken i mångas ögon såg ut som en tanke, var att mötet blifvit utsatt på samma dag som BSödermanlands landsting öppnades i Nyköping, hvadan många af decta landskaps betydande män hindrades från att närvara vid mötet och hvilket derigerom äfven råkade gå miste om den vana ledningen och inflytelsen af länets höfding.