Dagens Nyheter – 11 september 1872, sida 1

-— SA0M — Hvad juden i detta ögonblick kände, förrådde han emellertid icke genom minsta tecken. — Ja, naturligtvis nekar pni, sade han. Det är fullkomligt i sin ordning. Vi kunna inte begära, att ni skall anklaga er sjelf; och det smärtar oss högeligen att vi skola nödgas anklaga er. Nu inföll Serafen: — Herr Baroni, ni har hört herr Cecil förneka såväl sin namnteckning som era påståenden. Vexeln är således i sin helhet förfalskad och har, likasom er beskyllning, endast en nedrig komplott att tacka för sin uppkomst. Ni är en bedragare, en skurk, en usling, som hittat på detta sätt att tillnarra er pengar; men ni skall komma att ångra er. Inte ett öre får ni. Vore den anklagelse sann, som ni djerfts framkasta, så skulle det ankomma på mig, och ingen annan, att lagligen beifra saken, eftersom det förfalskade namnet tillhör mig. Vore anklagelsen : sann, säger jag, funnes någon möjlighet att den kunde vara sann, så skulle jag förbjuda er att vidtaga hvarje åtgärd för att med lagens hjelp hämnas på förfalskaren; jag skulle betala beloppet och sedan glömma alltsammans. Han visste knappt hvad han sade, men han talade med en värma och hänförelse, som till och med imponerade på den kalle Baroni. — Man gäger, att dessa fina herrar kunna kämpa som lejon, när striden en gång börjat, tänkte han. Jag tror dem derom.