Dagens Nyheter – 7 september 1872, sida 2

Brunnar nära kyrkogård. Med afseende på de förändringar, brunnsvattnen undergå i närheten af kyrkogårdar, redogöres i Annales de Societe medecine de Gand för en intressant, i St Didier (Allier) af Lefort anställd analys utaf vattnet i den enda der befintliga, 50 meter från kyrkogården belägna brunnen. Vattnet smakar sötaktigt, väcker icke äckel, men efterlemnar en vämjelig smak. Vid afdunstning qvarstannar en tjock grå massa, som under fortsatt upphettning blir svartbrun och sprider en empyreumatisk lukt. En del af fällningen blandades med utspädd saltsyra, hvarvid utvecklade sig kolsyra och en stark limlukt; en annan del försattes med kalkhydrat och det visade sig en betydlig mängd ammoniaksalt. Lefort tror sig utat tillvaron af organiska beståndsdelar i det sålunda undersökta vattnet berättigad till den slutsatsen, att icke ens 100 meter från hvarje menniskoboning är ett tillräckligt afstånd för anläggning af en kyrkogård, att nya kyrkogårdar icke böra få anläggas, förr än man skaffat sig visshet derom, att icke vattnet från den utsedda platsen kan nedtrönga i de till mensklig näring afsedda brunnarne, och att det är nödvändigt att i närheten af de befintliga kyrkogårdarne äfvensom hvarje till djurkadavers undanskaffande bestämda platser anlägga dräneringsrör, som bortleda det derifrån kommande vattnet åt annat håll, och att det öfverhufvud vore nyttigt att tid efter annan underkasta dricksvattnet en sorgfällig analys, hvarigenom tillvaron af för helsan skadliga ämnen, synnerligast i på källor fattiga trakter, kunde upptäckas.