Dagens Nyheter – 7 september 1872, sida 1

Stockholms-Nyheter. Lördagen den 7 september 1872. Ärets 25l:sta dag, Åstorstå 115 davar, So!en går upp kl. 5,12, ned kl. 6,42. Dagens längd: 13 t. 30 min. Månen går ned kl. 7,53 e. m. Namn: Begina (latin: drottning) var enligt franska kyrkans legender en femtonårig flicka, som blef förd till döden, emedan hon icke ville öfvergifva den kristna tron. Märkliga händelser den 7 september. 1533: föddes Elisabeth, dotter af engelske konungen Henrik VIII och Anna Boleyn; år 1558 blef hon Englands drottning Hon införde der reformationen. Under hennes fredsamma styrelse uppnådde folket ett högre välstånd än förr. Den svarta punkten i hennes historia är att hon understödde skottarnes uppror mot deras drottning Maria Stuart, tog denna till fånga och lät efter 20 års fångenskap afrätta henne. Elisabeth dog 1603 1631: vann Gustaf II Adolf vid Breitenfeld slaget öfver österrikarne under Tilly. 1812: slog Napoleon I ryska armen utanför Moskwa. Det var derefter som ryssarne sjelfve antände och uppbrände den ofantliga staden för att beröfva fienden hans der påriäknade hållpunkt. Söndagen den 8 september 1872. rets 252:dra dag. Återstå 114 dagar. 2Anen går ned kl. 8,1 e. m, Predaikotext: Om två herrars tjenande, Math. 6. — Högm.: Luc, 10: 38—42. — Aftons.: Rom, 8: 1—17. Namn: Mormessa (vår mors dag). Enligt en munksaga hade en af påfvarne hört epglarne i höjden hvarje år jubla på den 8 september. Han önskade veta anledningen dertill, och det uppeobarades honom då att jungfru Maria var född på denna dag. Den kom derföre att utgöra en del af våra större kyrkohögtider och kallades fordom varra fru födzlu dagh. Äfven efter lutherska lärans införande firades den med gudstjenst under predikande om Marias slägtregister, 0. 8. vV. Märkliga händelser den 8 september. 801: föddes i franska Picardie Ansgarius, Nordens apostel. 1740: föddes i Stockholm bildhuggaren Johan Tobias Sergell, som efter 12 års studier i Rom utöfvade en omfattande verksamheti gin fädernestad, hvarest han dog 1814 såsom hofbildhuggare, bofintendent och professor vid konstakademien. Han var den förste som bröt med den före honom gängse rococcostilen och banade sålunda vägen för Canova och Thorvaldsen. 1771: reglemente utfärdadt för musikaliska akademien, som alltså härifrån kan räkna sin stiftelsedag. En sådan akademi hade länge varit påtänkt och någon plan dertill uppgjord af kapellmästaren Zellbell, men inrättningen kom ej till verkställighet förrän ofvannämda, år, då nitton på den tiden utmärkta musikälskare och kännare, bland hvilka Patrik Alströmer var den mest bidragande, förenade sig och utarbetade reglementet I början hade akademien ingen annan inkomst än af årliga konserter och ledamöternas bidrag, men fick 1773 privilegium på ett offentligt lotteri. Sedan detta upphört, åtnjöt den af Carl XIV Johans handkassa ett anslag, som 1823 förvandlades till ett af staten på 1,700 rdr. Gustaf III:s förordvande att svenska operan (för att gifva den och aktörerfia mera anseende) skulle uppföras i musikaliska akademiens namn har på senare tider atfskaffats. Inrättningens egentliga åliggande är att åt unga personer, som ärna söka organisttjenster och musikdirektörsbeställningar vid rikets läroverk, meddela undervisning i musik och sång. Påsenare tiden har den genom statsanslag kommit i tillfälle att meddela en högre musikalisk undervisning.