Dagens Nyheter – 2 september 1872, sida 2

OU — språkade fortfarande fullkomligt ostörda; de beslöto mötas igen den följande dagen, de talade om den blifvande vistelsen i Baden och uppgjorde planer för vintersäsongen i Paris. Snart befunno de sig åter under tak och i den värda enkcbaronessans sällskap. Kaffe intogs på verandan, dit doften uppsteg från trädgårdens tusende blommor, och hvarifrån de kunde blicka öfver floden, ännu urskiljande de många hvita segel, com rörde sig om hvarandra i den dunkla sommarqvällen. När man ändtligen skulle företaga hemfärden, föll det sig så lämpligt för den unga ladyn att följa med Bertie i hans kalesch, eftersom tanten, hvilken åkte i täckt vagn, skulle fara åt ett helt annat håll. Det var ju en bra lycklig tillfällighet, att damerna sammanträffat med herr Cecil; annars skulle ladyn ha måst färdas en lång omväg och enkebaronessans hästar öfver höfvan ansträngas. Dessa förklaringsgruader voro fullkomligt tillfyllestgörande för den gamla damen, af hvilken de för öfrigt hade ingenting att frukta; ty hon lefde skild från verlden och kommunicerade sig mycket litet med andra menniskor. Men den försigtiga lady Guenevere, som på intet vilkor ville visa för sitt eget folk, att hon farit ensam med vår gardesofficer, bad honom föra sig till en liten landtgård i närheten af staden, der ett fruntimmer bodde, som hon kallade sin proteg6e — en fransk