Dagens Nyheter – 28 augusti 1872, sida 1

Stockholms-N yheter. Onstagon den 28 augusti 1872. Årets 241:sta dag, Ätorstå 125 dagar, Månen går ned kl. 10,40 e. m, Namn: Augustinus (af latinska ordet dugustus, hög, majestätisk), en af den kristna kyrkans berömdaste lärare, tödd i Tagaste, en liten stad i Afrika, den 13 november 354, under kejsar Konstantins regering, har i en bok, kallad bekännelser, berättat sin lefnadshistoria. Hans föräldrar skickade honom till Karthago, der han skulle fullborda sina studier, men han motsvarade ej deras förhoppningar, ty han afskydde de allvarsamma stu dierna och intogs blott af det, som talade till hars bjetr I sitt sextonde år fattade han en stark böjelse för trurtinmer och fängslades i femton år af en älskarinna, med hvilken han hade en son. Först då han helt och hållet ändrat sitt lefnadssätt, öfvergaf han henne. En bor af romerske konsuln Cicero förmådde honom att studera filosofi, och sedermera in trädde han i Manicheernes sekt. Sedan han i nio är varit åhörare bland dem, begaf han sig åter från Afrika till Rom och derifrån till Milano, hvarest han blef lärare i vältaligheten. Den helige Ambrosius var biskop derstädes, och genom dennes predikningar lärde han känna kristendomen. Läsningen af Pauli epistlar frambragte en fullkomlig sinnesförändring hos honom. Han drog sig tillbaka i ensamhet, skref flera böcker och beredde sig till dopet, hvilket han, tillika med sin son Adeodatus, mottog af Ambrosii händer vid 33 års ålder. Hen återvände derpå till Afrika, sålde gin egendom, gaf beloppet deraf åt de fattiga och behöll blott så mycket för sig sjelf, att han kunde lefva deraf. Då han en gång bevistade gudstjensten i Hippo i Numidien, yttrade bi skop Valerianus, som var mycket gammel, sin önskan att inviga en prest, som skulle kunna hjelpa honom och en gåvg efterträda honom i biskopsembotet. På folkets böner inträdde Augustinus i det -andliga ståndet, predikade med utomordentlig framgång och blef biskop i Hippo 395. Han dog derstädes den 28 augusti 403, under det vandalerne belägrade staden. Märkniana händelser den 28 august. 1565: Varbergs stad med storm intagen från danskarne. Efier ett tappert motstånd bestego svenskarne ändtligen vallarne, hvartill den 15-årige hertig Carl mycket bidrog, plundrade och gjorde ett rikt byte. Bland fångar, som togos, var äfven franske adelsmannen kaptenen Pontws de la Gardie, som derpå ingick i svensk tjenst och blef stamfader för den här i riket lysande ätten de la Gardie. Slottet försvarade sig ännu: först den 15 september blef det stormadt och eröfradt. 1721: fred i Nystad afslutad med Ryssland, ändande det för Sverige så olyckliga 21-åriga kriget. Uppbragt derötver att Sverige afbrutit de påbörjade fredeunderhandlingarne och till och med hållit ryske ambassadören Osterman under bevakning på Hufvudstad (utanför Stockholm). hade czar Peteråren förut (1719 och 1720) på det rysligaste låtit hiärja svenska kusten allt ifrån Österbotten ända ned till Norrköping. I freden nödgades nu Sverige afträda Liffland, Estland, Ingermanland och hela Viborgs län, hvaremot czaren återstillde det öfriga Finland och betalte 2,000,000 rdr. 1735: föddes Danmarks sore statsman, grefve Andreas Peter Bernstorff, i Hannover. 1749: föddes Johan Wolfgang Goethe i Frankfurt am Main; dog 1832. Nr. AA fRA ee be