Dagens Nyheter – 24 augusti 1872, sida 1

Örlogseskaderns öfningar i Stock: holms skärgård. Fredagen den 23 augusti. Den fientliga styrkan började tidigt på morgonen avancera och dref undan försva rarae. Desse kunde icke med framgång hålla etånd förrän de hunnit till Kodjupet och ji skydd af Waxholms kanoner. Fienden förföljde öfver Trälhafvet, men kunde icke tränga igenom Kodjupet. Anfallen från sidorna af lättare fartyg, beskjuten i fronten af försvararnes pansarfartyg, trakterad med hårdsmälta piller från Waxholms fästning och utsatt för förödelse genom de utlagda minorna, måste den fientliga flottan, i sin ordning, vika tillbaka öfver Trälhafvet, ända bort under Österåkers-landet, utanför Margretelund. Den hetaste striden hade räckt från kl. 10 till 11. På en timme var Sveriges sjolfständighet räddad — för den gången. Nästa år har den nog att vänta ett nytt anfall. Måtte sjöministern då befinnas lika väl beredd som han visat sig vara i år! Såvida det är krigsministern, som ordnat försvaret. För närvarande är det krigsministern till lands som är sjöminister. Hertigarne af Östergötland och Dalarne lågo på Sköldmön midt i elden. 8å fort den upphört hastade de hem till Stockholm, förmodligen för att utbreda den glada underrättelsen att stadens invånare numera kunde med fullkomligt lugn njuta af solskenet. Efter bataljen gick kåren B. genom Kodjupet ut på Trälhafvet och lade sig ilinia med kåren As fartyg, och chefsfartyget Thor kom efter och gaf vissa signaler, som fartygen af såväl kåren A,, som kåren B. visade sig mycket väl begripa. Det hade kanhända alla dessa dagar existerat ett hemligt förstånd mellan fiende och försvarare!? Härom skall man troligen biifva mera underkunnig i dag, då de till eskadern hörande fartygen, uppkomna på strömmen, lära bli aftackade af hertigen-regenten.