Dagens Nyheter – 22 augusti 1872, sida 1

Omfattade i sin styrelse deras grundsatser. I misshushållning med statens medel, i praktlystnad och frikostighet trädde han i deras fotspår; från dem lånade -han sina olyckliga finansmedel: bränvinsregalet och nummerlotteriet; i den utrikes politiken följde han deras lära, gjorde Sverige beroende af fransyska subsidier, under det han umgicks med erötriogsplaner åt vester och öster och slutligen med dåliga förberedelser kastade sig in i ett krig, på hvilket man väl kan tillämpa Serenii omdöme om Hattekrigen, att de begynte med Sauls fåvitsk) och de Moabiters skryt. Kriget blottade svagheten i konungens styrelse; men det uppskrämde folket genom det förrädiska — eller vanvettiga — försök, som af krigsbefälet gjordes att med rysk tillåtelse vrida statsrodret ur konungens hand. Begag nande den afsky, som detta försök väckte, tvekade konungen icke att göra sig fri från alla skrankor och taga steget till envälde fullt ut. Föreningsoch säkerhetsakten blef konungens egen utläggning af regeringsformen: riksrådet blåstes bort, .ständernas egen tillvaro sattes pä spel; förhängena föllo och -despotismen stod blottad och naken. 4 Om också statskuppen af 1789 icke var en nödvändig följd af revolutionen 1772, så var den dock en konseqvent utveckling deraf under de gifna förhållandena och med Gustaf III såsom statens hufvud. Om konungen än för sin första statshvälfning skördat idel loford och för sin. senare nästan endast klander, så höra de två dock tillsammans såsom första och andra akten i samma skådespel, Det. af; Gustaf III skapade. enväldet blef icke så långvarigt som Karl XI:s hade varit; män som deltagit i less grundläggning hunno öfverleftva dess fall. Men det skulle kosta Sverige ett nytt olyckligt krig, en revolution och en konungaafsättning, att åter blifva despotismen qvitt.. .;MBMENEKOFSLP EK LSERET OT ONE EN FR PRE TRE SONEN