Dagens Nyheter – 17 augusti 1872, sida 2

Flera dagar hade förflutit. Laura hade bemtat eig efter balen och studerade ifrigt Katarina från Heilbronn, den roll gom hon ämnade spela inför D. Och med hvilken fit, med hvilket intresse studerade hon ej rollen! Huru herrligt syntes henne ej det ögonblick skola blifva, då hon komme att falla på knä för bonom, och då hon skulle få fritt uttala hela den glödande beundran, hvarmed han fyllt hennes bjerta! Huru ofta upprepade hon ej orden min höge herre i alla tnarter, än blygt och med en viss bäfvan, än med hängifvenhet och ömbet, huru lätt tyckte hon ej det skulle bli att för honom uttrycka den underdåniga kärlek, som karakterizerade kjeltionans roll! i