Dagens Nyheter – 17 augusti 1872, sida 2

Bellmansstatyens aftäckande å Hasselbacken ij den 16 augusti 1872 Egaren af Hasselbacken, hr W. Davidson, har, såsom ofta varit omtaladt, låtit en mycket lofvande elev vid akademien för de fria konsterna, hr Nyström, utföra en modell af C. M. Beliman i helfigur, sittande, hvarefter han låtit gjuta denna bild i brons. Den har i dessa dagar blifvit uppställd på ett postament af granit på en plan invid den ek, i hvars skugga traditionen låter Bellman ofta ha betraktat folklifvet som på hans tid rörde sig deromkring. Igår skedde bildens aftäckning med stor och vacker högtidlighet. Hasselbacken var klädd i ännu sirligare skrud än vanligt. Framför trappan, som leder upp till hufvudbyggnaden, var placerad den gamla bekanta Bellmansbysten (gipseafgjutning i förminskad skala), omgifven af tropiska växter. Det framspringande skärmtaket deröfver var prydt med löfverk, flaggor och flera landskaps vapensköldar. Från balkongens balustrad svajade små flaggor. Musiktemplet, rikt siradt, äfven det, med festoner, flaggor samt Stockholms och fiera provinsers vapen, hade vid sin flaggstång ett kolossalt B i grönt och blommor. Framför detta tempel var nppförd en tribun, dekorerad i hvitt med draperi, i de svenska färgerna. I templet hade den utmärkta l sångkören sin plats, under direktör Olssons anförande. Bland de närvarande såg man flere af statsråderne, f. d. statsrådet Fåhreus, f. d. landshöfdingen Gynther, åtskillige andra äldre ermbetsmän, Stockholms riksdagsmän (talrikt), många af börsens medlemmar, dock mest yngre, samt ett stort antal läkare, litcteratörer och borgare; äfven några militärer. Par Bricoll var särdeles talrikt representeradt. Kl. half 7 birj:des högtidligheten dermed att Andra lifgardets utmärkta musikkår, under direktör F. Sjöbergs anförande, spelade Beffners grandiosa marsch: Låt dina portar upp, hvarefter gafs Ranlels uvertyr. Kl. 7 beträdde dr Aug. Sohlman talaregtolen och höll festtalet, hvari han skildrade skaldens storhet, den nationella karakteren af hans dikter, hans ställning till sin tid och till efterverlden. På talarens maning föll täckelset, alla hufvuden blottades, ett niofaldigt hurra höjdes, fanfarer gåfvos, kanonsalut dånade och sångkören uppstämde: tCHvem är, som ej vår broder ming?X4 Bellman är af konstnären afbildad i en ställning och en drägt, hvarom de kunna göra sig en någorlunca riktig föreställning, som sett ett på kungl. teatern uppfördt divertissement, hvari Bellman spelar främsta rollen, eller en af denna Bellmansfigur för bortåt ett tjugutal år sedan utgifven litografierad afbildning. Med den osökta glädjen spelande öfver hela anletet och cittran stödd mot skötet. hängifver han vig åt sången och musiken. Det är en realistisk Bellman — det är sångaren Bellman — det är en menniska man ser, men icke Guden, icke en Bacchus, såsom Byström framstält honom. — Så vidt det kunde förnimmas framkallade konstverket lika liflig som angenäm sensation hos alla åskådarne deraf. Efter en kort paus framsade hr F. Hedberg med värma ett poem till den i denna afton förherrligade skaldens ära. Det var en bland hr Hedbergs mest lyckade dikter och gaf en högre stämning åt alla sinnen. (Poemet är infördt i dagens nummer af ny Illustrerad Tidning.) Efter detta deklamatorium utfördes ånyo I en kör, och sedan orkestern ytterligare spelat Crusells potpourri öfver Bellmanssånger intågade de församlade under en Bellmaniansk festmarsch (komponerad af direktör Sjöberg), i restaurationslokalerna, hvarest sup serverades. Efter dennas siut samlades man åter i det fria, och professor Rcsander föreslog en skål för konungen, hemtande särskild an1 ledning dertill deraf att h. ve:t vistas på fremmande ort för sjukdoms skull. Sedan