den vid vägulog I beblvss maägasin uppkomna undervigten vore. För samma förseelse angaf han äfven Schloss. för det denne i allmänhet under de senaste fem åren gjort uppsåtligt orätt i vägande, och anförde i anledning deraf, att till hans kännedom kommit, att lumphandlaren Björkman i Upsala två särskilda gånger under detta och sistlidna är samt grosshandelsbolaget Thorman och Högström den 16 september 1868 blifvit af Schloss svikligt behandlade vid invägning af varor, som de i hans magsasin levererat Tillspord om hvad han hade att svara på dessa sngifvelser, genmälde grosshandlaren Schloss til en början. att afdrag gjordes i vigten för sådana varor, hvilka dels ej-betunnos fullt torra, dels ock voro uppblandade med främmande ämnen, samt bestred derefter allt af:eende på åklugarens obestyrkta angifvelse. Sjelf hade han aldrig personligen befattat sig. med invägningen, utan öfverlåtit denna ät sina biträden, och hvad särskildt lumphandlaren Björkman beträffade, så bade han med denne ej haft nägra affärer sedan början af är 1870. För att visa, att afdrag i vigten vanligen brukade göras vid invägning af räa och våta hudar samt lump och ben, uppblandade med främmande beståndsdelar, brgärde grosshandlaren Schloss genom sitt äfven idag begagnade rättegångsbiträde, häradshöfdingen O. A. Beckman, att få afbörda tre vittnen, nemligen handlanden N. F. Sidn, bokhällaren J. Larsson och drängen A.J. Danielsson, af hvilka den sistnämde såsom lagstadd tjenare hos Schoss förklarades jäfvig. Siden och Larsson hördes derefter och intygade, den förre, att han under 8 år haft affärer med svaranden och derunder till bonom ofta stundom hvarje vecka försålt hudar. för hvilka afdrag på vigten blifvit gjord, när de befunnits vara råa, samt att han aldrig blifvit svikligt behandlad eller märkt. satt någon förbla: dning uf de tyska och svenska vigterna egt rum, och den senare, som är i svarardens tjenst anstäld, men ej har sin sysselsättning i magasinet, att afdrag i vigten skedde för uppblanda lump, dock efter öfverenskommelse med säljaren, samt eglutlien, att han hört sin husbonde vid tillfällen, då de tyska vigterna blifvit vid afsändningar begagnade, ofta tillsäga dem, som hade vägningen i magasinet. om: hand, att tillse; att de olika vigtslagen ej blefve sammanblandade. Svaranden inlemnade derefter intyg från två tkeppsklarerarefirmor, Nis Carlsson komp. och Olsson Wright derötver, att frakten äfven blifvit betingad i tysk vigt ätskilliga gånger, då varor tillhörande huset Moritz Schioss blifvit genom deras försorg afsända till tyska handelspiatser: I betraktande deraf, att åklagaren ej kunnat det ringaste leda till bevis någon af de mot hönom gjordaangifvelser, änböll grosshan ilaren Schloss aut bädanefter få svara genom ombud, till hvilken anhällan dock rätten emot åklagarens bestridande och i anseende till -sakens beskaffenbet ej kunde lemna biiall, utan uppsköts rmeålet till den 29 dennes, då det skulle åligga svarardensg att vid förut stadgad påföljd iakttaga personlig inställelse, och då åklagaren, på hvars begäran uppskof bavilja: des, bör förete all den bevisning, hvaraf han vill g begagna FRÅN STOCKHOLMS LÄN. Dyra oqvädinsord, Hemeselagtåren Gustaf Carlsson bade vid en utmätning, som t f. kronofögden P. A. Mellin med biträde af fjerdingsmäannen Öhman under nästlidet är företog hoa honom vid lägenheten Midsommarkrausen i Bränkyrka söcken, for uttagsnde utaf en slagtaren A. Abrahamssons fordran af C., utfarit i hvarjehanda oqvär dinsord mot Abrahamsson och, bland annat, kallat A. bof och mördare. Härför dömdes C. af Svartlösa häradsrätt den 14 i denna månad att böta 25 rdr samt att ersätta A med omkring 30 rdr. EON AA