Dagens Nyheter – 14 augusti 1872, sida 2

Utrikes Under den politiska ka vindstilla, som för närvarande råder i Europa, sysselsätta sig de olika partierna inom den franska pressen med en mer än någonsin brinnande polemik för och mot republiken. Sidcle sjunger den gamla visan om att den 4:de september skuile hvilken annan regering som helst kunnat på jemförelsevis fördelaktiga vilkor underhanäla med den tyska regeringen. Enligt de monarkiska bladen skulle venstern förbereda ett manifest, förordande församlivgens upplösning, och Gambetta ämna företaga ett fälttåg af banketter och tal i samma syfte. Korrespondenser från Paris till IITndgpendance Belge förneka emellertid sanningen af dessa påhitt. Daily News Paris korrespoadent förmäler,.j att statsrådets vicepresident Odilon Barrot blifvit anmodad at Thiers att uppsiätta ett betinkande om en andra lagstiftande kammare. Thiers har alltid svärmat för tvåkammarsystemet och betraktar detsamma såsom väsentligt för hvarje parlamentarisk styrelse. Konungen af Spanien, som för närvarande befinner sig i Bilbao, har der rönt ett varmt emottzgande från befolkningens sida. Han ankom först kl. 10 på aftonen i stället för på eftermiddagen, gom man väntat. Så sent det än var, begaf han sig genast till kyrkan och öfvervar ett Te deum. Kl. 11 besökte han teatern, hvarest ett lysande emottagande väntade honom. Vi höra från Madrid, att konungen undertecknat ett beslut om slafvarnes på Cuba och Porto Rico gradvisa emancipation. Det omtalas från Paris, att den japanesiska charg daffaires skall lemna denna stad för att bege sig till Liverpool och emottaga den japanesiska beskickningen. Han skall af franska regeringen piifvit bemyndigad förklara för beskickningen, att dem i Frankrike har att emotse det bästa emottagande. L Opinion national upplyser, att i marskalk Bazaiuves process en vigtig sak redan skall hafva framkommit i dagsljuset. Det skall vara faststäldt, att en väsentlig olikhet råder emel lan vissa delar i marskalkens protokoll öfver krigsrådet den 26 augusti 1870 (hvarvid möjligheten att lemna Metz afhandlades) och åtskilliga vittaens utsego om de tankar, som ytt rades i samma krigsråd. Förliden tisdagseftermiddag hölls i London ett möte, sammankalladt af dr Dunant från Genf, hvilken, gom man vet, är stiftaren af föreningen för vården af sårade och sjuke i fält. Ordet tördes af Lord Elchi,och Dunant förordade etc förslag att utsträcka föreningens omsorg äfven till krigsfångar och till den ändan ned: sätta en förberedande komit6. Detta förslsg mötte emellertid motstånd från slla sidor, i det att. med allt erkännande af motionärens goda afsigt, ett starkt tvifvel uttalades om möjligheten att gifva Genfkonventionen en sådan utsträckning, liksom det äfven framhölls, avt just erfarenheterna från sisia kriget och de franska krigsfångarnes behandling i Tyskland tycktes bevisa, att redan nu allt möjligt gjordes för att lindra krigsfångarnes öde. Den fasthet, hvarmed tyska styrelsen uppträder gentemot ultramontanismen, synes hafva betydligt nedstämt det katolska partiets i Tysk-. land fanatism. Man märker uti den tyckkyrkliga pressen en öfverraskande omkastnicg. Jesuiterna3 organ, Civilta cattolica, hade offentliggjort en artikel, full af utfall mot Preussan och gynsamt stämd för den franska hämden. Augsburger Postzeitang, ett afgjordt kyrkligt blad, ogillar nu i energiska uttryck den romerska tidningens politik. Hvad angår oss, Säger dep, Civiltas politiska sympatior? Vi skola enligt katolska lärans grundsatser förblifva laglydiga undersåter under tyska riket, och vi skola gifva kejsaren hvad kejsaren tillhör och Gud hvad Gud tillhör. Skulle tilläfventyrs det katolska partiet i Tyskland vara färdigt att kasta jesuiterna öfver bord för att rädda sitt eget inflytande? Det nya turkiska lånet skall enligt en under rättelse öfver Wien ha blifwit öfvertecknadt, hvarför en reduktion i teckniogafne är att förvänta.