Dagens Nyheter – 9 augusti 1872, sida 1

Svenska folkets tillstånd. Skåne. (Red. börjar nu meddela en fortsättning af den för någon tid sedan påbegynta skildringen af förhållandena på landsbygden i Malmöhus län. Den afdelning, hvaraf här en del följer, låter sig läsås såsom ett fristående helt.) Herregårdarne och herremännen. Om de skånska herregårdarne skrifver en ansedd dansk författare 1658 at störste delen formedelst deres pregtig bygning, tilliggeade eijendom, store, lystige og nyttige Skove og Fiskvand för Förstlige Huse og rette herreseden ikke ubilligen kunde passere og vere at anse. Samme författare uppgifver äfven, att mera än 100 befästade borgar och slott då funnos i Skåne. Några befästade borgar finnas numera icke här, men vid Glimminge gård i Järresta härad qvarstår ännu en byggnad, söm af Jens Holgersen Ulfstand uppfördes 1499, och som genom sin bibehållna inredning bär vitne om den tidens såväl inre som yttre befästningskonst. Borgens anläggare, danske riksamiralen Ulfstand är en äfven i svenska historien märkvärdig man, såsom den der 1518 anförde den stora flotta, med hvilken Kristian II seglade till Stockholm. Flera af adelns befästade slott, bland dessa Trolle Ljungby, Trolleholm, Knutstorp, Hofdala m. fl., uthärdade belägringar och stormningaur ännu på 1640och 1670-talet. Det är egentligen efter den sistnämda tiden som raseringen af fästningsverken vid herregårdarne företagits. Men hafva fästningsverken försvunnit och de fordom uppförda vallarne blifrit jemnade och fästningsgrafvarne fyllda, så kunna vi dock med samma rätt som författaren på 1600-talet säga, att många af de skånska herregårdarne äro att anse som furstliga hus och rätta herresäten. Flera af dem hafva icke till hufvudbyggnaderna ,undergått några egentliga förändringar sedan de för 100 3 200 år sedan ånyo uppfördes. Det förmäles också att den annars så praktlystne Gustaf III icke förmått undertrycka det missnöje han erfor öfver storståtligheten vid flera af de skånska herreslotten, om hvilka han säges hafva fällt det yttrandet, att de vöro alltför stora för privata män. Några af dem hafva under de sista årtiondena tndergått högst betydliga restaurationer. Af dessa har måhända den mest omfattande kommit Söfdeborg till del. Det var förre egarer, grefve Eric Piper, som på 1840talet lät utföra densamma under professor Brunii ledning. Endast de yttre murarne och några tvärmurar kunde bibehållas. Förändringen såväl till det yttre som iare utfördes i äldre medeltidsstil. Tyå salar äro bibehållna oförändrade. Den större är 59 fot läng och 29 fot bred. Taken i dessa kunna anses som verkliga konststycken. De fina och rika snidverken hafva under 200 år icke undergått någon förändring. Från ett af tornrummen kan man kasta blicken åt ena sidan gerom en rad af rum, som sträcka sig 164 fot och åt den andra 130 fot. Denna bostad kan med skäl kallas furstlig, och ännu finnes en och annan furstei Tyskland, hvarsregeringsområde näppeligen öfverstiger det egovälde af nära 27,000 tunnländ, som tillhörde den sist bortgångne egaren af Söfdeborg. Nu är