Dagens Nyheter – 29 juli 1872, sida 1

bro, är garnerad med flaggor, Man bar sagt att här äro 1,500 flaggor utkängda, men jag tror att man lugnt kan anslå summan till 2,000. Staden Nykjöbing har i sin historia åtskilliga blad, som ega intresse äfven för en svensk. På två sidor är staden omgifven af gamla vallar, hvilka nu visserligen äro hopsjunkna, men hvilkas riktning dock angifves af de ännu fyllda vallgrafvarna, tummelplatser för stadens talrika ankfamiljer. Dessa grafvar med tillhörande vallar sägas vara upptagna af Carl X Gustaf, en sägen, som senare hMistorieskrifvare återgifvit utan vederläggning. De fästningsverk, som denne eröfrare här anlade och hvilka stodo i förbindelse med Nykjobings slott, hvaraf numera endast några få spår återstå, Voro ganska betydande, att döma efter utsträckningen. Slottet, länge ett enkesäte för Danmarks drottningar, beboddes några månader år 1640 af Gustaf II Adolfs enka under de bekanta förvecklingarne mellan de maktegande i Sverige och denna besynnerliga moder till en besynnerlig dotter. Från Carl X Gustafs nyss omnämda härvaro berättas ännu i Nykjöbing många små historier. Så, bland annat, att en prest, Jesse Jessen, då staden ej förmådde utbetala den brandskatt, som den svenske kungen pålagt densamma, utan derför skulle uppbrännas, en söndag höll till menigheten en ljungande predikan, uppmanande till tålamod, men på samma gång i hårda ord fördömande Carl Gustafs hjertlöshet. Den svenske kungen, som inkognito öfvervar gudstjensten, tyckte om prestens uppträdande och lät säga honom, att han ville äta middag i prestgården. Presten svarade att han endast kunde bjuda på litet ärter och fläsk, det enda som svenskarne låtit honom behålla. Detta afskräckte emellertid icke hans svenska majestät, och resultatet blef, att Nykjöbing fick stå qvar vid Guldborgssundets salta vågor. Presten belönades ef stadens borgare dermed, att de läto måla hans jemte hans hustrus och hans fyra barns porträtter på en duk, den de i gyllene ram upphängde å stadens rådhus, och der hänger åctta familjstycke ännu i dag, till rättmätig stolthet för Nykjöbinggsborna. Af en annan stor historisk personlighet har staden också ett minne förvaradt, nemligen af Peter den Store i Ryssland, hvilken här uppehöll sig en dag jomte sin gemål och tog in på stadens enda herberge. Värden kokade emellertid så dålig mat åt alla ryssarg sjelfherrskare, att denne till gengäld gaf honom ett kok stryk, hvilken händelse det lärer få tillskrifvas; att ingen gästgifvare i Nykjöbing sedan den tiden varit ohöflig mot någon resande. Huset, der Peter den Store gästade, bibehållos ännu i oförändradt skick, en pietet för det histoska minnet, hvilken föranledde kejsar Nikolaus att gifva egåren en medalj och Rysslands nuvarande tronföljare att för ett par år sedan besöka stället, då han intog förfriskning i samma rum som tsar Peter, men utan att behöfva som betalningsmedel begagna käppen. En annan tid med andra seder och andra rätter hade kommit. Dessa notiser, eom jag ej kunnat, då händelsen fört mig till Nykjöbing, motstå begäret att meddela, hafva, som jag finner, fyllt måttet för detta brefs omfång, hvarför jag SR ör Är RSS NS RS RR RER RR RR RARE