Dagens Nyheter – 27 juli 1872, sida 2

Utrikes-Nyheter. Den seger, som Thierg vunnit i frågan om råämnens beskattning, har uppnåtts endast derigenom att största delen af venstern af rent politisk hänsyn och partiskäl uppoffrat sina statsekonomiska åsig:er. Den 19 januari 1872, då samma fråga första gången bragtes under omröstning, nekade kammaren med 367 röster mot 295 att taga i öfvervägande frågan om råämnens beskattning. Sex månader senare, den 20 juli, hade 97 medlemmar at venstern (deribland Gambetta, L ngtois, Adam m. fl) gått öfver på Thiers sida, hvarigenom uppstod en betydlig majoritet för reg:ringen. Dessutom hafva 26 medlemmar af venstern, som äro frihandlare, afhållit sig från att rösta. Venstern gjorde ännu mera för att förbjelpa Thiers älskliogsförslag till seger. Då depu: terade af motpartiet ville tela, organiserades genast un tumulte effroyadle, så att talarne måste starna midt i sin utveckling af ämnet. Journal des Dåebats, som alltid försvarat frihandelssystemet, avmärkt2 med bänsyn till nationalförsamlingens handlingssätt: Knappast någonsin har man varit vittne till ett plågsammars skådespel än det som kamrarnes förhandlingar erbjudit under de senaste åtta dagarne. Vi hatva här ett skatteförslag, som allmänt fördömes och anses oantagligt; det har biifvit pröfvadt af tre finansutskott och af tariffutskottet och förkastets af demvwalla; man har användt 30—40 sammanträden för att ådagaläzga och aflägsna dess olägenheter och icke ett enda tal bar hållits som icke haft till syfte att utveckla de olycksbriogande följderna i ekonomiskt och politiskt afseende af denna beskattning. Frågar man hvar ach en af de 75 represenwan terna särskildt, fions det knappt en, som icke medgifver att regeringens lag är opraktisk och dålig, och dock har ett helt parti i nationalförsamlingen antagit denna lag med ett jubel, som nästan gränsade till hänförelse. Om ham narne i Marseille och Bordeaux komma att stå tomma, om väfstolarne i Lyon och St Etieone komma att stå stilla, om bundratusentals mindre yrken inom den pårisiska industrien komme att gå sin undergång till mötes, derpå hafva representanterna af venstern mindre riktat sia uppmärksamhet — det kommer för dem blott an på att bereda högern ett nederlag. Hvilket lättsinne måtte icke vara rådande i Frankrike, då ett helt parti, sina ekonomiska åsigter till trots, på detta sätt räcker sin hand till att skrinlägga industrien och arbetsklassens lifsfråga! Det är icke nog att antaga en princip, den måste också tillämpas. Men nu, efter antagandet at den af regeringen begärda skattetiteln — hvilka diskussioner, hvilka förhandlingar skola icke komma att uppstå! Den franska inodustrien skall införas i en period af ständiga svängningar och förfärlig ovisshet. All oreda som hittills uppstått är blott ett förspel till hvad man nu har att vänta. Augsburger allg. Ztg. meddelar ett bref från Köpenhamn om nordschlesvigska trågan, som redaktionen ledsagar med följande anmärkning: Vi hafva gifvit ofvanstående uppsats rum i våra spalter, emedan brefskrifvaren åberopat vår opartiskhet. För öfrigt bafva vi ingen innerligare önskan än att den stridsfråga, som ännu står öppen mellan Danmark och Tyskland, må utjemnas på ett sätt, som är båda landen till nöjes. Författaren i Augsb. allg. Ztg utgår ifrån, att hvarken dan