blott en fjerdedels mil från Tottenham. På gärdet, ett litet stycke ifrån sig, upptäckte han ett eglags lada eller kostall, och dit lyckades han framsläpa sina trötta lemmar. Då han öppnade dörrn till detta ställe, fann han golfvet beströdt med halm, hvarpå han kastade sig ned och insomnade genast. När han vaknade, var dagen redan långt framskriden och det regnade ännu starkt. På en lång stund kunde han ej röra sig ur fläcken; han kände gig sjuk och i högsta grad utmattad. Hans ben voro förfärligt uppsvullns, hans händer helt och hållet styfnade och hans fjettrar förorsakade honom en odräglig pina. Hang kroppsliga plågor voro dock ett iätst i jemförelse med hans själslidande. Alla den föregående dagens uppträden framställde sig för hang minne; och ehuru han hade varit blott en oskyldig orsak till sin mors död, förebrådde han sig den lika bittert Bom om kan vörkligen varit hennes mördare. — Om jag ej varit en såden brotteling, en så ugel menniska som jag är, utropade han och tårarne strömmade från hans ögon, så skulle hon aldrig ha dött på det sättet. Denna djupa samvetsångest minskades dock något, sedan den funnit ett naturligt aflopp och han började tänka på sin närvarande baligenhet. Han reste sig upp och gick till dörrn. Regnet hade nu upphört, men luften var fuktig och kall, och marken var gom en sjö efter de täta reguskurarne. Jack tog upp