Dagens Nyheter – 23 juli 1872, sida 2

Knorr då xx deltagande i en orolig folkfest. Då den unge mannens lättsinne nått sin gräns, sändes han af sina slägtingar i Göteborg till södra Amerika. Sedan var han försvunnen, man antog att han i det främmande landet omkommit, och snart var han glömd. Men nu har den från fosterlandet skilde efter 37 års tystnad oförmodadt låtit höra af sig, i det han till Göteborgs Handelstidning, jemte åtskilliga utdrag ur amerikanska tidningar, rörande till större delen Sverige och svenska folkskoleväsendet, sändt följande bref, Bom man ej utan vemod läser: Hr Redaktör af Göteborgs Handels och Sjöfarts-tidning. I den förmodan att det ej skulle blifva alldeles ointressant för våra upplysta landsmän, hvilka Herran nådeligen bevare och välsigne, att få se hvilket värdigt begrepp man i Sydamerika hyser om den beundransvärdt framskridna svenska folkuppfostran, anhåller jag ödmjakeligen att h. h. i sin aktningsvärda tidning täckes publicera hosföljande ordagranna, fastän beklagligtvis säkerligen högst osvenska ötversättning) af en i Jornal de Commer ciel (Handelstidningen) i Rio de Janerio den 29 nästlidne maj införd uppsats. Uti 37 långa år har jag, som nu är en 65årig, af ett svårt nervslag förlamad gubbe, utan ringaste vapenlycka, liksom många andra här i sina förhoppningar svikna utlänningar, i det inre af det eviga brasilianska vårlandet, som för mig och många andra varit ett tärland, I kämpat för min bergning, och under de första 3 lustrerne sällan och de senaste 22 åren aldrig haft den hugnaden förr än för några få dagar, då jag efter 33 års frånvaro återigen besökte den under tiden obeskrifligt förkofrade kejsarstaden, att råka någon landsman, samt olyckligtvis saknat all svensk lektyr och derföre naturligtvis nästan helt och hållet förgätit vårt, om än ej såsom söderns språk, smekande, men vekliga, dock vackra, rika, uttrycksfulla och, såsom nordbon, kraftiga modersmål, men smickrar mig dock med det hoppet att h. h. och den benägne läsaren godhetsfullast urskulda detta lika så välmenta som bristfulla öfversättniogsförsök, hvilket skulle uppmuntra mig att tid efter annan meddela åt denna tidning hvarjehanda, tvifvels uta2a lika osvenska merkantila, politiska etnografiska etc. underrättelser om detta undersköna landet, som nu framljungar med jättesteg, under den storsinte, mångkunnige och fördomsfrie menniskooch derföre äfven upp lysningsvännen Dom Pedro Sequndos (den andres) välsignelsevärda spira, på den intellektuella och materiella förkofringens bana. Med största högaktoiog får jag äran etc. etc. Christopher Fritz Jacobsson, Göteborgare och genom Guds nåd och filosofiska fakultetens i Lund gränslösa undseende admitterad 1828 som en högst skral filologie kandidat. ) H.-T, som intagit de sända utdragen, säger, att öfversättarens svenska tarfvat endast obetydliga rättelser.