liska. (Långvarigt sorl.) Jag återgår till finansfrågan, men dessförinnan lofvar jag er, att jag från denna talarestol ska!l hålla ord, förrän vi åtskiljas. Aila partier tillägga denna sammankomst och hvad derunder föreföll den allra största vigt. De konungske — heter det — äro utom sig, deras blad påminna Thiers om de förklaringar ban afgifvit i Bordeaux och tillvita honom löftesbrott. De republikanska bladen äro hävryckta och anse sin sak som säkert vunnen. De radikala bladen äro högljuddast. Så säger Gambettes tidning REpublique frangaise: Thiers skall gifva de konuvgske en utläggning af sin högtidliga förklaring i går; det skall bli honom lätt, ty han har det sunda menniskoförståndet, fosterlandskänslan och landets vilja för sig. Från i går är republiken i hvarje förnuftig menniskas ögon verk ligt upprättad, och det på rättens väg, Det ärliga försöket är gjordt, den namnlösa statsformens tid är till ända. Rappel säger: I förrgår blef högern slagen, i går tog Thiers med republikanernas hjelp slagfältet i besittning. Phiers ord, förklarar Sidele, skola gå gonom landet och förkunna nationalförsamliogens, dödsstund. högerns blad kallas Thiers canaille och menedig ränksmidare. Detta parti är emel lertid skakadt i sida fogningar, och det ryktet vinner stadfästelse, att en stor del konungske med Audiffret-Pasquier i spetsen skall uppriktigt sluta sig till republiken. Till och med hertigen af Aumale lär vara vunnen för detta steg. . Hvad Thiers sjelf angår, lär han vara nöjd med hela tilldragelsen, ehuru den. kom: helt och hållet oväntad. Efter sammanträdet yttrade han, att det var icke han, som framkallat. uppträdet, men att han, då nu till fället ajelfmant infannit sig, icke alls var ledsen öfver, att han öppet fått säga sin mening gent emot kammaren. x i Å Napoleon III:s son, den 8 ks; kejserlige prinsen, har af drottning Victoria af England tått tillåtelse att inträda i den-kuvgl. militärskolan i Woolwich, för att der genomgå en militärvetenskaplig kurs. -. Napoleon sjelf väntas ofördröjligen till Carlsbad, der han skall begagna helsovattnet. Dödgräfvarne i London ha gjort strike. De vilja icke ätertaga sina arbeten, om man ej beviljar dem förhöjd aflöning. Värmen i Nordamerika måtte ha varit tör färlig denna sommar. Så skritves det från Newyork: Vi lefva ej mera, utan framsläpa lifvet, och vi tillbribga våra dagar med att afundas fiskarne; Det är ej längre i salongen, som man i de fashionabla husen mottager de få besökande, hvilka infinna sig vid denna tid af året, utan i-källaren vid sidan af isskåpet. BSjelf skrifver jag dessa rader i en underjordisk, men för öfrigt komtortsbelt inredd lokal, dit jag tagit min tillflykt för att icke behöfva inandas en.luft, som bränner mina lungor. Broadway, denna stora internationala pulsåder, är öde från kl. 10 f m. Omnibusarne köra i skridt, för att hästarne: icke skala öfveransträngas, fastän de likväl i hvarje ögonblick störtg döda omkull, och alla möjliga åtgärder ha vidtagits för att skydda de körande mot solstrålarne. I nedre delen af staden ha alla affärer afstannat, både principaler: och kontorister ha flytt sin väg; på börsen är det tyst som i grafven, kyrkor och skolor äro stängda, och på kajerna, der annars ett så rörligt lit råder, serman icke en katt: Man frestas ibland att tro, det den ofantliga bikupa, som kallas Newyork, plöts ligt förvandlats till ett: förtrolladt slott i Tusen och en Natt. Denna hetta rasar äfven i Philadelphia, Baltimore, Washington, Cincinnati, Chicago, ja, ända bort i Saint Louis. pr TT Tr er Te rr RF RA AS nn