Dagens Nyheter – 18 juli 1872, sida 1

Utrikes-Nyheter. Thiers lärer ämna inför nationalförsamlingen framlägga en tablå öfver Frankrikes så väl politiska som finansiella ställniog. Samtidigt säges han ha för afsigt att begära ett förtroendevotum af församlingen. Med afseende å de parlamentariska arbetenas nuvarande ståndpunkt, synes det föga sannolikt, att ferierna skola kunna taga sin början före den 10 augusti, Lånets utbjudning. som skulle börja den 25 eller 27 dennes, måste uppskju tas en eller annan dag, emedan den fabrikant, som skall leverera den utomordentligt stora massa papper, som för ändamålet behöfves, icke kunnat förbinda sig att fullgöra denna leverans förrän den 18; och tryckningen samt öfriga nödiga arbeten torde icke medhinnas på en vecka. Vid nationalförsamlingens sammankomst den 12 dennes upplästes namnen på de 33 kandidater, som af derför tillsatt utskott föreslagits till ledamöter i det nya statsrådet. Bland dessa äro åtskilliga kända namn, såsom Odilon Barrot, Hårold, Hervå, de Parieu och de Lasteyric; men åtskilliga af de 33 namnen tycktas ej vara i vensterns smak, som åhörde dem under skratt och utrop af förvåning. Undersökningen mot Bazaine blir med hvarje dag mera invecklad och svår, och man tror ej att han skall komma inför krigsrätt förrän i september månad. Marskalken har emotta git besök af den amerikanske generalen Scher: man, som man känner från fordnor tider. rsdagen af Bastiljens förstöring har högtidlighällits genom en bankett i staden Fertå. Vid detta tillfälle höll Gambetta ett tal, hvari han tillrådde republikanerna att förena sig mot de fiender, som strätvade att framkalla split. Han framböll republikens konsgervativa karakter och nödvändigheten af en för: sonlig politik, som skulle sätta krovan på ver: ket genom utfärdandet af en allmän amnestiförklaring. Man hade beslutit arravgera dylika banketter i Paris, Lyon och Marseille; men dessa tillställningar ha förbjudits. Det säges, att flere ledamöter af nationalförsamlingens höger ämna interpellera regeringen i anledning at Gambettas politiska. agitationsresor och fråga inrikesministern .om han förbjudit mairerna att deltaga i slika demonstrationer. Franska regeringen har — taktlöst nog — för statens räkning inköpt den tafla af Bayard, å hvilken Napoleon III töreställes fara efter kapituleringen vid Sedan, med cigaretten i munnen, öfver liken till belgiska gränsen. Biskopen af Orlanvs, Dupanloup, har tills ställt presterskapet i sitt stift ett herdabref, hvari han förkunnar det ekumeniska mötets dogmatiska grundsatser. Han är nog djerf att påstå, det hanalltid trott på påfvens ofelbar: het och endast bekämpat det tidsenliga i proklämexandet af densamma. En hvar torde dock eriora sig, med hvilken energi biskopen på mötet kämpade mot sjelfva dogmen. Ehuru de kejserligt sinnade tidniogarne i Paris föra ett tynande lif, förebådas dock medelst på: husknutarnö uppslagna stora plakat en ny sådan med det granna namnet VEspårance nationale. Det heter, att denna tidning skall blifva Rouhers spräkrör och redigeras af en hr Lever, som under kejsardömet var landshöfding i Somme. Till Times skrifves från Berlin: -Koleran framrycker trån det inre af Ryssland hastigt mot preussiska gränsen. Gud näde Berlin, om