Dagens Nyheter – 16 juli 1872, sida 2

-— DL — att han knappast märkte hvad som tilldr gsig omkring honom. Just åå Hogarth skulle tå ut igenom dörrn, blef han hiridradaf fångvaktren. — Ni har glömt er pennknif, herr Hogrth, sade Austin med betydelsefull min. — Ja, jag ser det, svarade Hogarth md en blick på Sheppard. 1 — Jag kan hjelpa mig utan den, murlade Jack. Derpå stängdes dörrn, och han blef leigad allena. Klockan tre eftermiddagen samma dag bm Austin och lemnade Jack hans middag, hvapå han sorgfälligt undersökte hans fjettrar ch allt, som fannos i rummet, och föreäkrade ig om att ingenting vari oordning. Derefter ad han fången säga till nu, om han behöfde sår gontiog vidare; ty alla fångvaktarne kon 10 att blifva sysselsatta annorstädes, så att na ej finge tillfälle besöka henom på aftonsJack svarade, att han icke hade behof af ny gonting; och det fordrades hela hans herr, välde öfver sina anletsdrag, för att hind, den glädje, sorå förenämnde underrättelse för, orsakade honom, från att blifvå bemärkt 22 fångknekten. Derpå aflägsnade sig Austin med vanliga föreigtighetsmått. — 8e sål ropade Jack och sprang upp; nu vill jag utföra en sak, i jemförelse hvarmed allt hvad jag hittills har gjort skall bli eom ctt intet!