sagt er allt ännu. Der ligger också en annap, som är färdig att dö — kapten Darrell. Tag mig med er. Sätt en pistol vid örat på mig och skjut mig genast, om jag har sagt osant, — Hvad skulle det gagna till? svarade Ireton med sarkastisk ton. Att skjuta er vore att gå miste om belösingen. Ni spelar er roll förträffligt, men det hjelper inte. — Ni vill inte gå? ropade Jack förtviflad. Herr Langley! jag vädjar till er. Jag säger er, att ett mord har blifvit begånget. Ännu ett mord kommer att ske, om ni ej hindrar det. På ert hufvud faller ansvaret. Hör ni hvad jeg säger? Vill ni gå? — Inte ur fläcken, svarade Langley med snäsig ton. — Bort med honom! till Newgate! ropade Jonathan. Ni, Ireton, har gripit honom; er tillhör belöningen. Men jag önskade, att pi ville ge en tredjedel åt Langley. — Det skall ske, svarade Ireton och bockade gig. Kom nu, Jack. — Uslingar! ropade Sheppard, hvars häftiga sinnesrörelse hade gjort honom nära urginnig; I ären allesammans i komplott med honom. . — Bort med honom! skrek Jonathar. Jag vill sjelf följa med och ge honom fängslad. — Stanna här vid porten, Nab, sade han sakta åt juden, medan ban dröjde ett ögonblick efter