röreboda går framåt. Från Töreboda skrifver en korrespondent: Såsom exempel på huru tomtplatserna stigit här, må auföras följande: En af de förnämsta tomtplatser, som här inköptes, betaltes med 1000 rdr. Den nuvarande egaren af denna tomt har för en mindre del af densamma erhållit 1,800 rdr. För rågra år sedan inköptes en tomtplats tör 850 rdr, men som denna plats afbrann vid den sistlidna vår timade eldsvådan, såldes den och betalades med 2,500 rdr. Äfventyrltg färd. Norrköpings tid ningar berättar : Sistlidne måndag skulle trenne karlar i en båt forsla telegraftråd från Fiskeby öfver strömmen till Eksund, hvarvid båten råkade för nära det vid Fiskeby varande fallet och af strömmen drogs mot detta. Då karlarne sågo att ställningen började blifva äfventyrlig och då båten ej var långt fr n land, hoppade tvenne af dem i strömmen, tro: ligen i akt och mening att medelst några djerfva simtag uppnå stranden, men strömmen var för stark, så att karlarne drogos utföre fallet. 4 Den tredje karlen satt lugnt qvar i båten, som med honom och telegraftråden i ilande fart for uttör fallet, hvarvid en af dem, som hoppat i vattnet, på något besynnerligt sätt fick tag i båtens bakstam. Den andra karlen, som koppat i strömmen, uppfiskades nedantör fallet. Allt aflopp emellertid så lyckligt, att de treone männen undsluppo med blotta förskräckelsen och det ofrivilliga badet. Eldsvåda utbröt i fredags på förmiddagen kl. inemot half 11 i Lenmalm komp:s asfaltfavrik och tjärkokeri i Norrköping, beläget tätt utanför staden, men i Östra Eneby socken. Efter en timmes förlopp var elden släckt, sedan hela huset blifvit totalt förstördt; endast en del at de nakna yttermura ne qvarstod. . En ung student, son till on här boende aktad bonde, skrifves från Norra Vadsbo till Sköfde Tidviog, är nu hemma på gästbesök i föräldrahemmet. Dettaär ju mycket vanligt — men då jag omnämner, att just denne student, som för öfrigt tagit en utmärkt vacker examen, stärker sin kropp med en landtmans tuoga arbeten, så torde detta höra till sällsyntheterna ivår förfinade tid. Jag bar sett denne unga Apolloson, iklädd en arbetares tarfliga drigt, dagen igenom med gladt mod gå och plöja sia faders äkertegar, och nu medan höskörden pågår är han den hurtigaste slotterkarl man kan önska sig. Detia är aktningsvärdt, ett föredöme, som bör följas af många. Ekomeakarsgesällerna I Trosa ha gjort strike. Sedan deras anspråk på ferhöjning af veckopenningen ej kunnat bifalag, ba de samtliga — 2 ti!l antalet — uppsagt sina koxsditioner och afflyttat till Stockho!m, der troligen denva anserliga förstärkviog at fotbeklädnadsartister kommer att till de skoslitandes hugoad betydligt nedtrycka de förut väl högt uppdrifoa prisen på skodon. (8. A.) Afunvden bestraffad, I Helsingborgs tidning för i torsdags meddelas följande: Ett missöde, som utan tvifvel grämer de danska lotsarne, men som synes vära förtjent, inträffade i söndags, då deras utsända kutter strandade å Sviobådans ret, oaktadt densamma var nära nog i sällskap med den svenska lotskuttern. Det blåste starkt och man fruktade strax att den danska kuttern skulle bli sönderslagen af brottsjöarne; men såväl från Vis ken som Lerberget skyndade genast manskap med båtar ut för att bjelpa de nödställde, hvilket också efter en timmes förlopp lyckades, så att kuttern kom af grundet. Ombord på den davska kuttern lära icke finnas några lotsar, som gå ombord i fartygen, utan kuttern närmar sig endast de förbiseglande och en man ombord ropar till fartygskaptenen: Der ligger Lods og venter på dem ved Helsingör! Tag ikke do Svendske Lodser, de kjende slet kke Sandet! 0. s. v. Då den danska lotskuttern icke har något annat ändamål, så anse vi det, som sagdt, vara förtjeont att kutterns förare fingo på ett så eklatant sätt som det här ofvan nämda lewna bovis på att de just sjelfva äro de som icke riktigt känna Sundet norr om Helsiogör. Strandniogen skedde nemligen icke i följd af blåsten, utan på grund af okunnighet om farvattnet. En lsarad miekel. (Meddeladt Venersborgs tidning.) Den 27 juni detta år timade i Fåstorp frälsegården, Gerdhems säcken, en höndelse, hvilken är alltför egendomlig att icke delgifvas allmävheten. Då en stor och vacker tupp förenämde dags: morgon som vanligt helsade dagens ankomst med sina friska toner, hade han bland andra åhörare äfven en mickel, hvilken så tjusades af hans sårg, att kan beslöt sätia sig i besittniog af sångaren.