Dagens Nyheter – 8 juli 1872, sida 2

brådtom, att man inte får tid att sköta sina kärleksaffärer. Adjö, min engel! De der-unga fruntimmerna bli en mycket intressant bekantskap för er med tiden, det skall pi få sel Adjö! adjö! Och sedan han i hast röfvat en kyss, skyndade han efter Sheppard. Portchäsen blef emellertid med sin olyckliga invånare i starkaste fast transporterad till Newgate. Dit anländ, bultade portchäsbäraren med häftighet på den jernbeslagna fängelseporten, som öppnades skyndsamt, emeShotbolts biljett hade nyss förut kommit Austin tillhanda. Hela vaktbetjeningen var ru församlad. I-eton och Langley hade kommit tillbaka från en ny fruktlös efterspaning. Marvel hade kommit att taga godnatt af fru Spurling, Austin hade aldrig varit från stället. Krögerskan var utomordentligt nyfiken, men syntes mindre orolig än de andra. Bakom henne stod Caliban, som skrattade i mjugg och grinade, så att munnen räckte från ena örat till det andra. Å — Hvem tusan kunde tro, att Shotbolt skulle så der ta lofven af oss allihop? sade Ireton. För gamla Newgates ära skulle jag önskat, att inte en främmande fångvaktare fått tag uti honom. Det är djefvulen så förgmädligt. — Förbannadt försmädligt! ropade Langley. — Ingen har så mycket skäl att beklaga