ät jag tänker göra en lårg resa, och det är Mer än sannolikt att jag aldrig återkommer. — Säg inte så! utbrast frå Maggot. Jag skulle vara högst olycklig, öm jag trodde att det vere ert allvar. Blotta tanken derpå victer fasa, sade Edgeworth Bess gråtande. — Farväl, mina vänner! foftfor Jack, i det Hän omfämhede den ena efter den åtdra. Visa den här nyckeln för Baptist Kettleby, så lemnar här or ett skrin; som den tar upp, och der hi finner ett lappri af femtio guingör och några pretiosa. Dela pongarce emellan er och bär grannlåtorbå till minne åf mg. Men om ni Kyser en gnista af kärlek för mig, så rör itgenting här i Huset. — Nej, bevars, inte för allt i veriden! utropade båda fruntimmerna på en gång. — Farväl, farväl! utropade Jack, i det han slet sig ifrån dem och rusade framåt gatan. ij i — Hur skall iman göra, Poll? fade EdgeWorth Bess tvekande, N — Vår inte barnslig! sade fru Maggot. Vi gå in igen, det är gifvet, och ta bort allt hvad söm fins. Jag vet hvar allt sådant, som har något värde, är förvaradt. Hvad angår det oss, när Jack ändå har öfvorgitvit 03s om han tycker illa vara eller ej? I detsamma hördes en hvissling. — Kommer! ropade Bläskisn, som ännu dröjde -hos Rachel. Kapten har så förtvifladt