Dagens Nyheter – 5 juli 1872, sida 2

IHNUNGUCIS IaANKVISCSLL AU. kr OR TN Se jert eno Landets tillstånd, enligt landshöfdinge-embetenas femårsberättelse för åren 1866—1870. . Upsala län upptager en areal ef 59,28 qvadratmil, derat 4,48 qvadratmil vatten. Likasom inom de flesta andra har jemväl i detta län försiggått åtskilliga smärre förändringar i juridiskt, ecklesiastikt och administrativt hänseende, men flera genomgripande förändringar härutinnvan utgöra ännu blott önskningsmål. Af stor betydelse för länets klimatiska och fysiska beskaffenhet är onekligen det oförtrutna arbete för utdikning af länets vidsträckta kärrmarker, en ytvidd af ungefär 70,000 tunnland, samt de flera större vattenaftappningsföretag, hvilka under perioden blifvit verkställda, och hvarigenom en ganska stor areal mark blifvit odlingsbar. Invånare. Enligt mantalslängderna utgjorde länets folkmängd år 1865 95,407, men uppgick vid 1870 års slut till 100,567 personer; utgörande alltså foltökningen under denna femårsperiod 5,160. Under perioden ha aflidit omkring 600 personer i farsoter, 67 genom sjelfmord samt 133 genom andra våldsamma orsaker. Såsom ettanmärkningevärdt förhållende må nimnas, att under perioden till Amerika utflyttade personer uppgå till endast 178 Ehuru således befolkningen inom länet icke låtit sig besmittas af den epidemiska emigrationslustan, synes ett lika farligt, om icke farligere, ondt ha vunnit insteg hos d2nsamma; vi mena osedligheten. I medeltal pr år ha nemligen 322 s. k oäkta barn blifvit födda, under det att äktenskapen årligen utgjort omkring 620, ett förhållande, som talar strängt mot sedligheten i linet och jemviäl är sämre än deti riket allmänna, hvilket i medeltal under åren 1866—1870 utgjort 49.19 procent lefvande födda s. k. oäkta barn mot 100 ingångna äktenskap. Hvad angår befolkningen3a lefvadssitt i öfrigt samt det ekor omiska tillståndet, ihhemtas intet annat än godt; brottens, äfvensom tvisteoch skuldfordringsmälens antal är i jemnt aftagande; skismaliska rörelser förekomma icke; hågen för läsning och inhemtande af bildande kunskap tillväxer, hvilket skönjes bland annat deraf, att af länets 86 socknar 70 äro försedda med sockenbibliotek med tillhopa öfver 11,000 band. Skarpskyttsaken är äfven inom detta lin omfattad med föga intresse; af de år 1866 befintliga 25 skarpskycteföreningar med 2,182 aktiva medlemmar återstodo år 1870 endast 14 med sammanlagdt 1.398 medlemmar. Af hushållningssällskapets af k. befhde åberopade redogörelse för jordbruket och ladugårdsskötseln framgår, att dessa nilringar under perioden gjort betydliga framsteg i flera riktningar; ett rationellare brukningssätt och iändamålsenligare redskap vinna alltmera användande; produktionen at såväl säd som rotfrukter öfverstiger i allmänbet icke obetydligt konsumtionen. Antalet försålda kreatur pr år är ganska betydligt, och att jordbrukarne, jemte det de efter hand söka förskaffa sig husdjur af bättre ras, äfven egna ett berömvärdt bemödande om deras utfodring, derom vittna de många utmärkelser, hvilka å kreatursutstiällningarne erhållits, samt de höga pris, djuren i allmänhet betingat. Trädgårdsskötseln bedrifves visserligen ej an. nat än såsom binäriag vid de större egendomarne; men i följd af laga skiftena börja mindre trädgårdsanläggningar numera icke blifva sällsynta, likasom dylika anläggningar vid folkskolorna så småningom möjliggjorts genom från landstinget erhållna anslag. Skogshushållning. Samtliga skogarne i länet upptsga en yividd af 3,251,577 qvadratref, deraf 20,467 qvadratref kronoparker, 189,560 qvadratref häradsallmänningar och 2,751,875 qvadratref enskildes ekogar. Inom länet fianes icke någon sockenallmänning, Eeller mulbärsplantering, ej heller något flygsandsfiält. Averkningen å de skogar, hvilka stå under skogsstatens vård, sker allmänt efter faststiild plan och trakthuggning, och återväxten betryggas genom qvarlemnade fröträn samt, der så behöfves, handsådd och trädplantering. Hvad de enskilda skogarne angår, så ehuru detta lir inom sig innesluter en för länets behof tillräcklig skogsmark, om skogen å densamma vårdas med omsorg och planmessig afverkniog, är dock skogsafverkringen, sådan den allt hitintills bedrifvits, större än hvad med skogarnes framtida bestånd är förenligt. Den minskning i de enskilda skogsrnes omfång och grundmassa, som särskildt under de sista tio åren inom länet förmiirkts,-bar antagligen sin hufvudorsak i uraktlåten skogsliqvidation vid laga skiften, i stället för hvilken merendels total afverkning skett, men derjemte i stegrad efterfrågan af virke, deraf minskad tillgång och förhöjda pris samt derigenom ökad frestelse att allt hastigare realisera befintligt skogskapital. Början till ett bättre härvtingan har dock inträdt; äfven ezare af min: dre skogar börja allt allmännare indela desamma för orduad hushållning samt i öfrigt vidtaga ändamålsenliga åtgärder för sina skogars vård och tillväxt. Linet är indeladt i 4 revier med hvar sin jägmästare och 5 kronojigare, 2 extra jigmästare amt 10 Amedinara nh vt ka CTR OFRAT