tember. Såsom sakerna för det närvarande stå, har konungen näppeligen kunnat göra annat än upplösa riksförsamlingen, ehuru denna åtgärd är förenad med stora betänkligheter. Vi anse oss böra i öfversättniog återgifva hvad Paristidningen Libertg, som en längre tid baft två korrespondenter i Spanien, yttrar om situationen, Det heter i en af Libertås ledande artiklar: Utskrifningen af nya val är en opolitisk handling, som synes oss väl egnad att gifva monarkien nådestöten. . Att upplösa den för knappt tre månader sedan valda riksförsamlingen är detsamma som att tillstå att valen den 7 april försiggingo under påtryckning från r2geringens sida, under våldsamheter och upprörande missbruk af makten; det är att desavouera ministören Sagastas verk; det är att bryta med det konstitutionella partiet och nedsätta kronans anseende. Undör den sista valförrättniogen segrade de radikala endast vid 38 val af 377; republikanarne deremot lyckades genomdrifva 51 at sina kandidater. Huru är det väl möjligt, att Zorilla, sedan han genom upplösningen af cortes stött hela det konservativa partiet ifrån sig, skall vara i stånd till att skaffa sig en majoritet och regera på konstitutiouelt vis? Den i tysthet medgifna diktatur, som ministåren Zorilla utöfvar, skall kanske förlänga det radikala kabinettets tillzaro intill valen i augusti; men när denna ministör har fallit, hvad skall då återstå för kronan att göra, sedan hon på ett så oklokt och opassande sätt begagnat sig af det vigtigaste bland sina prerogativ: upplösningen af riksförsamlingen? Ingenting annat än — en statskupp eller flykten. FISEN SO EE EP PSN RANE