köpa ännu en egendom i samma socken för en ytterligare fattiggård. Stort extratäg. Det största tåg, som hittills gått på Venersborg— Uddevalla jernväg, är det som i fredags kl. half 1 passerade förbi Venersborgs station och som från Grunnebo exercisplats förde Vestgötadals regemente, med befäl, manskap, musik m. m., uppgående till 1,350 man, till Herrljunga station, derifrån firden skulle fortsättas på statsbanan till Sörby. Tåget, draget af två lokomotiv, utgjordes af 51 vagnar, dels passagerareoch dels lastvagnar, hvilka senare för tillfället apterats för persontrafik. Höjden af gedesamhet, Filipstads damer ha gjort sig fördelaktigt kända såsom mönster af blygsamhet; Filipstads herrar vilia häruti icke stå efter, och skulle, trots all god afsigt, något öfverdåd begås, så äro försigtighetsmått på förhand tagna. Stadens tidning upplyser, att sjelfve stadsfullmäktige bland sig utsett en ordningsmaa och en dennes suppleant, att pland fullmäktige tjenstgöra under detta års senare hälft, och bör det för filosofie doktor A. Tobisesons vänner vara angenämt erfara, att han hedrats med ordnvingsmannauppdraget. Suppleant blef veterinärläkaren V. Rosendahl. Åskslag. Från Upsala skrifves: Märkvärdigt kan i sanning det åskslag kallas, som under det senaste åskvädret härstädes den 8 juni söndersplittrade en jättestor gran ute på kronopsrken Åsen. Strälen, som först träffade en af de högsta grenarne, afslog densamma, följde derefter stammens yttra sida ungefär till en tredjedel af dess böjd, afslog denna del, klöf derefter don öfversta at de återstående två tredjedelarze midt i tu. bröt så sf ätven denna del och kastade de båda hälfterna till jorden. Vidar: klöf strålen äfven den sista tredjedelen af trädet midt itu ända till en aln från jordytan, der den gick ut, afskalande barken och gick så slutligen ned i jorden, der ett djupt hål synes efter densamma. Af hela det väldiga trädet, som, efter hvad man kan finna, äfven blifvit antändt på ett ställe, ligger nu största delen nedkastad till jorden, bärande ett vackert vittnesbörd om huru förvånande stor och mäktig den kraft är som urkv idar sig vid ett af naturens under, ett elektriskt slag. Ärsenikförgifining genom tapeter. Ett fruntimmer i Norrköpiog köpte för omkring en månad sedan hos en handlande derstädes ett slags mycket vackra tapeter, å hvilka förekom en bild, föreställande en gosse, lekande med ett lam. Den gröna färgen å desamma tycktes vid hastigt påseende icke spela någon öfvervägande roll, men som det sedan visade sig, var qvantiteten tillräcklig att åstadkomma förgiftning. Det omnämda fruntimret började nemligen redan efter ett par dagar att lida af mattighet, yrsel samt stelhet och ömhet i kroppen; det onda tilltog allt mer och mer, mattheten ökades, kinderna blefvo bleka och krampanfall inställde sig. Slutligen förklarade en tillkallad läkare att det onda härflöt från de giftiga tapeterna, hvilka genast måste nedrifvas, och befinner sig nu fruntimret i någon, om ock ringa, mån på bättringsvägen. Detta är ytterligare: en påminnelse att vara försigtig vid val af lampskärmar, tapeter, konfektyrer, handskar m. m., hvari grön färg förekommer. En blind grufarbetere torde man sällan träffa och svårligen kan man tänka sig, huru en menniska, som vid redan framskriden ålder genom en olyckshändelse förlorat synens bruk, kan det oaktadt fortsätta detta sitt mö dosamma, svåra och i många afseenden farliga yrke. Derför torde det kunna intressera några af våra läsare, säger Nerikes Allehanda, att få höra, att i en af Nora bergs!ags största, vidlyfiigaste och djupaste grufvor, Asboberget, går och har i mänga år gått en arbetare, som vid sexton års ålder genom ett bergskott förlorade synen. Han vandrar utan hjelp fram till grutvan. (Förliden vinter, då det var djup snö, kunde han dock icke ensam leta sig dit.) Han tager sina verktyg och går ensam utför stigar och genom gångar och arbetsrum fram till den plats, der han skall borra sitt hål; tager sjelf reda på det af gruffogden utmärkta stället, d2r nafvaren skall nedslås, samt den riktning, i hvilken den skall gå; borrar sitt hål och laddar det utan bjelp; om så behöfves, ställer han i ordving en enklare ställning atc stå på under arbetet; och hvad som torde höra till det märkvärdigasto af alltsammans, hav är i stånd att förtjena nästan lika stor dagspenning som öfriga arbetare, hvilka med sina ögons hjelp för sig kuona lätta månget arbete, der han endast har känseln till rådgif vare och vägvisare. Yrostifsars på frvvst, Från nämda ö skrifves i Bohusläns tidning följande, som väl kan kallas både ömkligt och löjligt; P3 den lilla hadarten Stillinosön som nH