Åtskillige framstående preussiske författare och andra utmärktare personligheter bruka i den g k. Ling-akademien i Berlin årligen hålla offentliga föredrag till förmån för folkbiblioteken i nämde stad, vid hvilka tillfällen Berlins intelligenta och förnäma -verld plägar vara talrikt representerad. Det föredrag, som i år väckt största uppseendet, hölls af major Meerheimb: Om Frankrike och fransmännen, med särskildt afseende på kriget 1870—18714. Ur detta föredrag, för långt att i sin helhet återgifvas, meddela vi följande utdrag, som synts oss af flera skäl förtjena komma äfven till svenska allmänhetens kännedom: Under ett fälttåg, sådant som det senaste, hvarunder våra trupper inträngde till hjertat at Frankrike, har soldaten tillfälle att bilda sig helt andra föreställningar om land och folk än de vanliga turisterna, hvilka endast besöka de störrre städerna och befara de allmännare stråkvägarne. Det är Luåvig Filips och Napoleons regeringar, hvilka hafva äran af de talrika jernvägarne och vattenkommunikationerna i Frankrike. Med undanteg af några få departementer, är landets jord utomordentligt bördig. kerbruket och industrien äro ock öfverallt i det mest blomstrande tillstånd och utförseln af dess produkter inbringar landet enorma summor. Ännu år 1869 var denva export dubbelt så stor som hela Tysklandg, Men under det handeln, industrien och följaktligen det allmänna välståndet äro stadda i ett oupphörligt stigande, är det omöjligt att vara blind för de symptomer, hvilka beteckna att intelligensen hos nationen i dess helhet är i tillbakagående,: Det är den politiska och adrainistrativa centralisationen, som omärkligt har enerverat hela folket, som steg för steg afvänt det att handla på egen hand och som synes för alltid hafva beröfvat det förmågan af sjolfbestämning. Hvar och en, som icke bedömer fransmännen ensamt efter böcker, utan betraktar dem med en opartisk och uppmärksam blick, finner snart att deras karakter i vissa fall har flera brister, men i andra är vida bättre än man i allmänhet föreställer sig. De skildringar, som öfverdrifva den franska karakterens förtjeneter och tel, förskrifva sig uteslutande från sådana ytliga författare, hvilka tillämpa på hela folket de iakttagelser do varit i. tillfalle göra bland en särskild och fåtalig del af Paris befolkning, utan. att vilja eller kusna 89 stt don stora massan af folket i alla möjliga afsgenden är: olik: det slags menniskor, med hvilka ntlänningen i första band kommer i beröring när han ytligt studerar lifvet i den franska hufvudstaden. Denna massa bostår af fredliga, betänksamma och flitiga menniskor, som icke hafva särdeles böjelse för politiken, hos hvilka fo-. storlandskärleken slumrar på grund af en bristfällig uppfostrån och hvilka följaktligen icke visa något som helst intresbo för landets stora apgelägenheter. Man behöfver endas: några ögonblicks samtal med verkliga-fransmän, he derlige bönder eller -mindre industriidkare i provinsstäderna för att bli öfvertygad om-denna likgiltighet, som. redan gifver sig tillkänna i deras djupa och öppet visade afskyför militärtjensten. — Om jag också hade sju söner, yttrade en bonde till mig, skullo jag inte tillåta en enda att bli soldat. Vill man lära känna fransmannen från hans mest älskvärda och fördelaktiga sida, må ste man icko betrakta honom i hans förhållande till samhället; utan i havs fariljlif. Fosteriandets. ideal känner han icke. Fransmannen är sparsam och arbetsam och framförallt homkär. Hans lifs stora uppgift är att samla för ätt bli kapitalist, så att han, fri ifrån ansträngningar och bekymmer, må kunna tillbringa sin ålderdom i ettreget:licot hem