Dagens Nyheter – 26 juni 1872, sida 2

— VÄ oe — Omöjligt! svarade Ireton, på det högsta bestört. — Omöjligt? upprepade Wild, och utbrast i-de vildaste svördomar. Jo, herre, det är mycket möjligt; det är mer än möjligt; det är säkert. Jag vill hålla mitt hufvud på att han är borta. Följ mig genast till dödsfångarnes häkte, och om jag finner mina farhågor bekräftade, så skall jag... Här aforöts han genom negerns plötsliga inrusande i rummet och skramlet af den tunga nyckelknippan, som denne af förskräckel:e släppte på golfvet. — Ack, massa Ireton! massa Wild! ropade Caliban. Jack Sheppard borta! — Borta? hvad säger du, svarta hund? ir han borta? ropade Ireton. — Ja, masga. Caliban söka hvar vrå. Ingen Jack der. Bara stora hänglåset. Intet annat alls. — Jag visste det, fortfor Wild med återbållet raseri; han har således på; stora ljusa dagen gått sin väg, midt för allas ögon. Ni må väl säga, att det är omöjligt! Hans majestäts Newgate-fängelse är förträffligt bevakadt, det måtte jag säga. Ni är i komplott med honom, Ireton! — Herre! utbrast fångvaktaren med förtrytelze. — Ni är det! skrek Jonathan; och om ni inte kan skaffa rätt på honom, så skall ni vara ifrån tjensten inom en vecka. Ni vet,