nn La ra En stor samhällsfråga. I. Midt ibland den stela och omedgörliga materialism, som lärer utmärka vår tid, enligt hvad en och annan för högre romantisk flygt bevingad själ har all möda ospard att öfvertyga oss andra dödlige om, upptäcka vi dock alt emellanåt — och ej allt för tröstlöst sällan — dessa klara och sol: glänsta strömdrag, hvilka hvälfva sina friska, lifbringande vågor in bland menniskorna och göra deras arbete fruktbärande och hvilka välla ur den källa, som aldrig skall utsina så länge jorden är ett hem och himlen ett hopp för menniskan, nemligen menniskokärleken. Ett af dessa strömdrag — kanske det förnämsta — är det filantropiska sträfvande, hvilket samlat samtidens bästa och ädlaste krafter omkring sig och hvilket går ut på att till samhällets trefna skydd och uppfostrande frihet återföra dem, som på frestelsernas och lidelsernas haf blifvit vinddrifna eller lidit skeppsbrott. Särskildt hafva de, som med ett varmt hjertas hela ifver bängifvit sig åt denna stora sak, vändt sin uppmärksamhet åt fängelsernas beklagansvärda invånare, dessa samhällets olycksbarn, för att, medan staten försonades genom det utståndna straffat, försona delingventen med det samhälle, från hvilket han utstött sig sjelf, och göra honom mer än förr tjenlig att vara en af dess medlemmar. Frågan är, som man finner, af ofantlig vigt både ur rent kristlig och allmänt civilisatorisk synpunkt och har sålunda för staten hela karakteren af lifsfråga; men svårigheterna för hennes rätta lösning stå ock i fullt jemvigtsförhållande till hennes betydelse. Man her på flera vägar sökt att hinna målet, Än har man, qväfvande alla känslor af mensklighet, med den oblidkeligaste stränghet dikterat straffet, betagande den en gång fallne all möjlighet att åter resa fig. Än har man, genom att lemna all stränghet å sido, trott sig i mildheten ha funnit det bästa medlet till åstadkommande af förbättring och upprättelse. Inom alla grader mellan dessa ytterligheter hafva försök blifvit gjorda eller åtminstone haft sina anhängare. Om man också genom otaliga expetimenter sålunda kommit frågans lösning närmare, d. v. 8. den lösning som är möjlig, så är den likväl, tyvärr, ännu långt ifrån uppnådd, och lång tid åtgår sannolikt ännu innan man hinner dit man kan komma, Ett bidrag till lösningen har i dessa dagar blifvit lemnadt, ett mycket beaktansvärdt bidrag, af justitierådet Olivecrona, en man, som redan förut inristat sitt namn bland deras, hvilka haft det moraliska modet att kämpa för sådana åsigter som att äfven fängelset omsluter menniskor, hvilka böra menskligt behandlas, samt att mången gång straffet, ur högre synpunkt sedt, kan vara brottsligare äm det brott, som bestraffas, I sin nu utgifna skrift: Om orsakerna till återfall till brott och om medlen att minska dessa orsakers skadliga verkningar har hr O., såsom oss synes, lyckats gå den stora frågan rakt på lifvet, hvarför det är oss ett sannt nöje att på detta arbete fästa våra läsares synnerliga uppmärksamhet, på samma gång vi tillåta oss lemna några antydningar om dess innehåll. Sedan författaren, med instämmande, anfä rn EE