Dagens Nyheter – 12 juni 1872, sida 2

städes varande jernverk, såsom Högbo, Sandvikens mekaniska verkstad, Hoforss m, fl. ha intagit framstående rum bland Sveriges förnämsta jernverk. En annan ansenlig gren af folkets i Gestrikland näringsfång, utom åkerbruket, är fisket. En tolftedel ungefär af Gefle stads befolkning utgöres af det s.k. Fiskerskapet, hvars ledamöter sommartiden begifva sig ut på fiske åt de nordliga trarterna, oftast åtföljda af familjerna. Då de återkomma på hösten och någon gång under sommaren, ha köpmännen att fröjda sig åt god afsättning af varor såsom fiskegarn, tobak, spritvaror, socker, kaffe, salt, m. a. som utgör gestrikens hufvudsaakligaste behof. En känd författare yttrar: Gefle har åtnjutit den verkligen sällsynta fördel att al drig omedelbart vidröras af händelsernas stormvind, att endast på afstånd höra dess dån och att i fred få växa och förkofra sig, utan annan känning deraf än dess allmänna åverkan på hela lendet;t — men annorlunda då den stora branden härjade staden 1869! Dock har samhället redan till betydlig del börjat repa sig och dervid kommer helt säkert att besannas det gamla ordspråkot intet ondt, som ej medför något godt4; ty inom kort har Gefle rest sig på sina ruiner och framträder i dagen mera storartadt än förr. Men nu vilja vi företaga en tur till det verkligen erkända första norrländska landskapet, nemligen Helsingland. Efter avt ba lemnat Hamränge kyrka ungefär 1!2 ,mil bakom oss, befinna vi oss vid gränsen mellan Gestrikland och Helsingland. Trakton deromkring är bergig och skogig samt glest bebodd, hvarför vi i hast förflytta oss till det ett par mil derifrån förtjusande Berg-vik, der naturen gjort allt för att fröjda och tjusa menaiskan och der konsten äfven gjort sitt och fortfarande utvecklar sig i hög grad. Bergvik är beläget mellan sjöarne Bergviken och Marmen, gom här förenas genom Ljusne elf, hvarest denna gör ett långsluttande fall. Fordom pappersbruk, är Bergvik mnumera ett af de största eågverken i Norrland, hvarförutan under förlidet är der anlagts en träpappersmassefabrik i stor skala, som redan är i verksamhet. Under Bergvik, som eges af grosshandlaren T. M. Weguclin i London, lyda betydliga skogar 1 Herjeådalen och vestra Helvingland, från hvilka brukets behof af timmer flottas på Ljusne elf. En mängd andra betydande sägverksbolag i Helsingland ha väldiga skogar åt samma håll och tega sina behof samma väg nedåt kusten. På den vackra, ståtliga Ljusneelfven får man se stockar och bjelkar framflyta i förvånande mängd, Synnerligast sedan Voxna elf förenat sig med densamma straxt nedom Bollnäs kyrka, der ändpunkten är för Sö. erhamns kommunikationsled, Förflytta vi os8 nu nedåt kusten, så komma vi till den trakt der Helsinglands flesta och största sågverk äro belögna Det första från Bergvis, är Marma, beläget vid jernvägen mellan Bergvik och Söderhamn. Der är en ångkran belägen, hvilken uppfordrar allt timmer som skall till sågverken vid Söderhamns-fjärden och som ditforslas å Jernvägen. Längre ner, vid ändan af sjön Marmen, är hrr Dickson Ö komp:s ångsåg Askesta belägen, derifrån en dem enskildt tillhörig bredspårig jernväg går till deras lastageplats Sandarne, 34 mil derifrån vid Lofsfjärden. Sandarne är ståtligt bebygdt, äfven för arbetarne, har egen kyrka och troligen de vackråste och bist ordnade brädgårdar i Norrland. Der lastas ensamt omkring 200 fartyg årligen. Nedanför, vid Ljusne elfs utlopp i hafvet, ligger Ljusne sågverk, det största i Sverige, (24 ramar) och som eges af grosshandlared W. H. Kempe n. fl. Dessutom ligga vid den till Söderamn uppgående fjärden 8 andra sågverk, vilka alla isin mån bidraga till spolierandet if Helsinglands skogar. Huru skogsrörelsen stigit de sonare åren i :Helsingland, inses israf att, (4 för få antal år tillbaka endast lottades 4 å 5 tusen block, antalet nu utör mycket öfver en million. En följd deraf Tr otvifvelaktigt Söderhamns framåtskrilande, 1855 hade staden blott 2,183 invålare, men 1862 redan 3.134 och ru 2 500 BR Kt RK Ks nn re KAP ur ok MM brfa Mm hr m ww på mA ss OM FPA